Browsing by Subject "Östersundom - Sibbo - marketplan"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Olsoni-Broman, Anna (2004)
    Avsikten är att granska pressens rapportering av händelserna kring den detaljplaneändring och de marketplaner Sibbo kommun föreslagit i Östersundom år 2000. Förslaget ledde till stor invånaraktivitet ss. demonstrationer och alternativa förslag och år 2004 är ärendet ännu under behandling. Genom kvantitativ analys av det redaktionella materialet ur tidningarna Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat, Borgåbladet, Sipoon Sanomat och Keski-Uusimaa har 28 tidningsartiklar valts ut för kvalitativ analys genom närläsning. Syftet är att granska vilka huvudaktörerna är, hur de framställs, och om någon av dem styr diskursen. Kan man säga något om växelverkan mellan kommunen och invånarna och hurdana är artiklarna till sin natur? Vilken är inramningen som pressen använder sig av för att beskriva “fallet Östersundom”? Mediernas roll, journalisternas inflytande, den politiska kommunikationen och medborgarens roll främst inom kommunaljournalistiken granskas. Metoden närläsning baserar sig på diskursanalys, argumentanalys och också inramning, för att få fram helheterna i rapporteringen. Genom att granska hur händelserna inramas kan man peka på tre ramar: “kampen”, “ödet/hotet” och “alternativet”. Genom hela skeendet inramas händelserna som en kamp, ett ofta använt sätt att framställa konflikter i pressen. Hotets ram är också rätt övergripande medan alternativet är mera diffust. Huvudaktörer är beslutsfattarna och invånarna. Först domineras texterna av experter och beslutsfattare, sedan av invånarna under den intensiva demonstrationsperioden sommaren 2001. Efter detta är de aktiva invånarna/motståndarna en ständig aktör i pressen, jämsides med beslutsfattarna. Invånarna/motståndarna dominerar argumenteringen, de beskrivs som målmedvetna, aktiva i motsats till velanda och osäkra beslutsfattare. Växelverkan mellan kommunen och invånarna fungerar inte när det gäller fallet Östersundom – kommunikationen uppfattas i båda lägren som bristfällig. Mediernas roll har inte varit aktiv i bemärkelsen medborgarjournalistisk, dock är rapporteringen frekvent. Invånarnas egna erfarenheter inverkar, men medieinflytandet inte kan bortses ifrån. Aktiva motståndare lyckas skapa en egen agenda, som gör att pressen inte enbart följer den kommunala verksamheten utan också motståndsrörelsens agenda. De viktigaste källorna gällande medborgaren och det kommunala samhället är Kent Asp, Bengt Johansson & Larsåke Larsson "Nära nyheter- studier om kommunaljournalistik" (1997) samt Bengt Johanssons "Nyheter mitt ibland oss”(1998), gällande forskningsmetoder Teun van Dijk, "News as discourse" (1988) och Esa Väliverronen "Ympäristöuhkan anatomia" (1996).