Browsing by Subject "ålderdomshem - vardagsliv - observation"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Mattila, Sonja (1999)
    I min avhandling undersöks vilken livskvaliteten är för invånarna på ett åldringshem. Kommunerna har utvärderas kvaliteten på servicen inom social- och hälsovården under hela 90-talet, och också användarnas åsikter frågas och beaktas. Kvaliteten på vården och servicen på ett åldringshem påverkar direkt invånarnas livskvalitet. Klientelet har under samma tidpunkt blivit allt äldre och mera vårdkrävande, och eftersom en stor del av invånarna är både psykiskt och fysiskt i dåligt skick, har de svårt att ta ställning till kvaliteten på vården eller servicen. Det betyder dock inte att de inte skulle ha åsikter och önskemål eller att de inte skulle ha någon betydelse. Frågan är hur man kunde fånga upp dem. Det empiriska materialet till denna undersökning uppsamlades genom deltagande observation i ett åldringshem i Nyland. Annat material är sju intervjuer samt samtal med olika samarbetsparter, såsom läkare och fysioterapeuter. Under den deltagande observationen betraktades åldringarnas vardagliga liv ur ett psykosocialt perspektiv. Utgångsläget var att alla människor har rätt till sin egen livsstil och rätt att själva bestämma om sina angelägenheter. Åldringshemmet är åldringarnas hem och alla människor har rätt att leva som de vill i sitt eget hem. Denna princip innebär att man bör ha möjlighet att upprätthålla kontakterna med familjen, släktingar och vänner. Alla åldringar har rätt att få den vård och service de behöver, men den egna självbestämmanderätten samt den fysiska och psykiska funktionsförmågan bör upprätthållas så länge som möjligt. Avsikten med denna undersökning är att förmedla åldringarnas egna synpunkter såsom de upplevdes av en utomstående, yngre och frisk människa. Resultatet av denna undersökning förstärkts bilden av tidigare undersökningar. Personalen upplever att det är innehållet i vården och kvaliteten på den, som är den viktigaste komponenten på åldringshemmet, medan en god grundvård är för åldringen själv en självklarhet, och helt andra faktorer kommer fram: behov av mänskliga kontakter, känslan att vara till nytta, trygghet och trevlig stämning. Åldringarna har ganska litet utbyte av varandras sällskap, medan däremot relationerna till personalen är ytterst viktiga. Personaldimensioneringen är knapp inom hela vårdsektorn i Finland och en utökning av personalen skulle höja livskvaliteten för alla vårdtagare. De viktigaste källorna är det material som insamlats på åldringshemmet, intervjuerna, tidigare undersökningar om livskvalitet i ålderdomen och socialgerontologisk litteratur samt inhemska och utländska verk om kvalitativa undersökningsmetoder.