Browsing by Subject "ålderdomssjukdomar"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Linderborg, Hilkka Sisko (2007)
    Jag vill med min pro gradu –avhandling lyfta upp de ryskspråkiga anhörigvårdarnas upplevelser i vårdandet av sina dementa anhöriga. Jag ville veta vad som är specifikt för de rysktalande anhöriga i sitt vårdande. Dessutom vill jag ha svar på hurdana copingstrategier de har skapat för att klara av rollen som anhörigvårdare. Slutligen har jag prövat om triple jeopardy –hypotesen stämmer med intervjupersonernas levnadsförhållanden. Undersökningen utfördes med kvalitativa temaintervjuer med 12 ryskspråkiga anhörigvårdare i tre kommuner inom södra Finland. Länderna som de hade flyttat ifrån var Estland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Tjetjenien och Ukraina. Graden av vårdtagarens minnesproblem eller demenssjukdomens art var inte avgörande utan villkoret var att vårdgivarna ansåg att den anhöriges minnesförmåga var nedsatt i sådan omfattning att hon behövde hjälp av utomstående i de vardagliga sysslorna. Anhörigvårdarnas upplevelser av vårdandet kodades enligt kvalitativ innehållsanalys först in i fyra huvudteman och dessa i sin tur i två underteman enligt följande: information (om demens / om service), vårdandets kultur (i f.d. hemlandet / i Finland), vardag (flera att ta hand om / ekonomi) och språket (i hemmet / utanför hemmet). Forskningsresultaten visar att för majoriteten av informanterna var själva benämningen demens främmande. Oberoende av vilken del av det forna Sovjetunionen informanterna kommer ifrån så saknar de kunskaper om minnessjukdomar. Även om det hör till den ryska kulturen att ta hand om sina äldre, är majoriteten ändå positivt inställd till institutionell vård, då de inte själva orkar med vårdandet. Deras bristande språkkunskaper ihop med skamkänslor gör att de har svårt att söka och få information om äldrevårdens serviceformer varken på finska eller på ryska. Myndigheterna tenderar att vara sparsamma med mängden och kvaliteten av information och saknar inlevelseförmåga i de rysktalande anhörigas situation. Informanternas vardag kännetecknades av att – utöver den demensdrabbade vårdtagaren – hade de flera att ta hand om och om att ekonomiskt levde de i knappa förhållanden. Trots allt, med de jämförelser som de gör mellan hur deras liv skulle vara i det gamla hemlandet och hur de nu har det i Finland, anser de att de inte har anledning att vara missnöjda. Undersökningen visar att de mest kännetecknande copingstrategierna med tanke på deras ryska bakgrund är livsinställning, religion och sociala nätverk.