Browsing by Subject "åldersstadier"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Sontag-Himmelroos, Ulla Inger Margareta (2006)
    Deltagarna i undersökningen är sju unga vuxna i åldern 24-29 år vilka påbörjat studier vid en andra stadiets yrkesläroanstalt i slutet av 1990-talet. Av de slumpmässigt utvalda deltagarna har fem slutfört sina studier, en har avbrutit och en återupptagit studierna efter ett uppehåll. Deltagarna är alla finlandssvenska unga personer, som studerat nära sin hemort och valt att bo kvar i sina hemtrakter. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på skolans roll i en eventuell marginaliseringsprocess sett ur unga vuxnas perspektiv. Min utgångspunkt är att forska i eget arbete. Ett delmål har varit att ta reda på om ett självbiografiskt perspektiv passar i arbete med ungdomar. Mekanismerna bakom utslagning och marginalisering, dagens utbildningssystem samt övergången från ungdomstid till vuxenliv har varit tre teoretiska infallsvinklar i undersökningen. Jag har utgått från ett fenomenologiskt-hermeneutiskt synsätt, vilket utgår från människors upplevelser samt de betydelser de ger åt sina upplevelser. De viktigaste referenserna har varit Helne (2002), Komonen (2001) och Riemann (2003). Deltagarna har via självbiografisk narrativ intervju fått berätta en berättelse om sitt liv med fokus på att bli vuxen. Målet har varit att få fram en eventuell bana av marginalisering (trajectory of marginalisation) genom att söka efter olika sekvenser i berättelserna. Dessa sekvenser kan ge en bild av hur unga människor berättar om sina liv, vilket ger en djupare förståelse för vad de berättar. Utöver den egentliga livsberättelsen har de unga fått berätta om skolans betydelse, hur nöjda de är med tillvaron samt hur de ser på framtiden. Den självbiografiska forskningsmetoden har bjudit på ett vidare forskningsperspektiv genom att ge intervjupersonerna frihet att berätta om det som känts viktigt och haft betydelse för dem. Den har dock även fungerat begränsande eftersom de unga upplevt att de inte alltid vetat vad de skall berätta om. För att undvika att tolka de ungas egna tolkningar av sina liv, har undersökningsresultaten främst presenterats i beskrivande form. Undersökningsresultaten tyder inte på att de unga skulle ha upplevt kontinuerliga marginaliserande episoder i sina liv. Gemenskapen med kompisar i skolan och kontakten till barndomsfamiljen har framträtt som viktiga faktorer i livet. Alla har gått eller är på väg ut i vuxenlivet via utbildning. Samtliga har uppgett att de är rätt nöjda med tillvaron och s.g.s. alla antingen planerar eller har redan skaffat familj och ett eget hem.