Browsing by Subject "öppenvård"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Liljelund, Ulla Viola (2004)
    Min forskningssynvinkel växte fram i mitt dagliga arbete som socialarbetare inom Helsingfors stads socialverk, inom enheten för ferieverksamhet. En av de förebyggande barnskyddsåtgärder som erbjuds inom denna enhet är att erbjuda barn besök i veckoslutsfamilj, en gång per månad. Detta är en stödåtgärd inom öppna vården. Barnens rätt att komma till tals har alltmer poängterats. Syftet med min undersökning är att få veta hur barnen upplever sina besök i veckoslutshemmen. I min undersökning strävar jag att göra barn till medforskare i stället för undersökningsobjekt. I undersökningen betonas barnsynvinkeln genom att fråga barnen själva om hur de upplever sina besök i veckoslutshemmen –och genom att föra fram barnens åsikter. Vad betyder besöken för dem? Vilken typ av stöd anser de själva att de får genom att besöka sina veckoslutsfamiljer? Jag vill föra fram barnens perspektiv genom att intervjua barnen själva. I undersökningen intervjuas 10 flickor i åldern 8 – 15 år. Barnens upplevelser i veckoslutsfamiljen undersöks genom en kvalitativ temaintervju. Här poängteras intervjupersonernas upplevelsevärld och hur de definierar sina upplevelser. Intervjufrågorna bildar helheter inom följande temaområden; vård- och omsorg, känsla, familjen som förebild och semester och rekreation. I min undersökning stöder jag mig på ett konstruktionistiskt tänkesätt. Jag tänker mig att barnet konstruerar sin verklighet i en ständig växelverkan med andra. Stöd för mitt synsätt finns att hitta inom den moderna barnforskningen. Familjens centrala betydelse som känsloenhet för individen poängteras. Moderniteten medför en grundläggande dynamik i vardagslivet, en dynamik som är förbundet med förändringar i tillitsmekanismerna och riskmiljöerna I undersökningen ombeds barnen även rita sin nätverkskarta. Genom att använda denna metod klargjordes hur veckoslutsfamiljen placerar sig på nätverkskartan. Genom att utföra denna uppgift befästes även resultatet i barnens berättelser. Barnen berättar att de får moraliskt stöd, socialt stöd och emotionellt stöd för sin uppväxt under sina besök i veckoslutsfamiljen. Därtill befrämjas den skapande förmågan i växelverkan med omgivningen och naturen som kontext. Barnen uppger att naturen inverkar helande på dem. Känslan av glädje och att få ha roligt tillsammans ger barnen en känsla av välbefinnande och livsglädje. Barnen berättar därmed att de via sina besök i veckoslutsfamiljerna får livsinnehåll (elämänsisältöä).