Browsing by Author "Avellán, Nona"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Avellán, Nona (2003)
    Denna pro gradu-avhandlings syfte var att klarlägga och undersöka hur finländska sojournerkvinnor upplevt sin utlandsvistelse och återflyttning samt hur den kulturella identiteten eventuellt förändras i och med förflyttningar från en kultur till en annan. Kvinnornas erfarenheter av förberedelse och förväntningar både inför utlandsvistelsen och inför återflytten var centrala aspekter. Vidare granskades sojournerkvinnornas psykiska välmående i koppling till återanpassningen i hemlandet. Utvandringen, boendet utomlands och återflyttningen tillbaka till hemlandet granskades som faser av en cyklisk process. Problemformuleringen bestod av frågor gällande hur återanpassningen i hemlandet upplevts, hur eventuellt stöd från släktingar och vänner påverkat anpassningen, vilken betydelse den kulturella identiteten haft för anpassningen och om den kulturella identiteten förändrats under utlandsvistelsen. Sussmans (2002) teori om kulturell identitet för äterflyttare samt Martin, Bradford och Rohrlichs (1995) teori om örväntningar inför utlandsvistelse och återflyttning utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Dessa teorier kompletterades ytterligare genom Berrys (1997) teori om ackulturationsattityder och forskningsresultat av Hofstede (1998) samt övrig forskning gällande anpassningen under utlandsvistelsen och efter återflyttningen till hemlandet. Det empiriska materialet bestod av 10 temaintervjuer samt data ur Antonovskys KASAM frågeformulär. De intervjuade återflyttarkvinnorna hade bott i åtta olika länder. Tiden som förflutit sedan återflyttningen till hemlandet varierade från 4 månader till 5 år. Temaintervjuerna utfördes i enlighet med en på förhand uppgjord temastruktur och i samband med intervjuerna fyllde kvinnorna i Antonovskys frågeformulär angående känslan av sammanhang. Då materialet analyserats utgående från Sussmans typologi om återflyttaridentitet kunde man konstatera att en av återflyttarkvinnorna placerade sig inom ramarna för den subtraherande återflyttaridentiteten, tre kvinnor inom ramarna för den adderande återflyttaridentiteten och fem kvinnor inom ramarna för den bekräftande återflyttaridentiteten. En av kvinnorna karakteriserades av en interkulturell återflyttaridentitet. Analysen av materialet påvisade att tre av de intervjuade kvinnorna hade upplevt återanpassningen i hemlandet som svår. Utgående från resultaten som Antonovskys frågeformulär gav kunde man dra slutsatsen att de flesta kvinnorna i samplet upplevde sin tillvaro begriplig, hanterbar och meningsfull, det vill säga att dessa kvinnor var psykiskt välmående.