Browsing by Author "Tötterman, Laura Camilla"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Tötterman, Laura Camilla (2009)
    Avhandlingen handlar om nyhetsrubriker, speciellt tidningen Hufvudstadsbladets (Hbl) och nyhetsbyrån Finska Notisbyråns (FNB) nyhetsrubriker. Tyngdpunkten för arbetet ligger i att undersöka en sensationalisering av rubrikerna till nyheterna som Hufvudstadsbladet tar in från Finska Notisbyrån samt att jämföra utvecklingen av sensationsnivån hos rubrikerna över tid. Undersökningsmaterialet är från åren 2004 och 2008. Syftet för underökningen är att kartlägga var ett eventuellt sensationaliseringsarbete ligger i rubrikproduktionskedjan nyhetsbyrå-> dagstidning och på ett hurdant sätt en sensationalisering kan framträda i en rubrik, i ord och struktur. Samt ifall nyhetsrubrikerna i de undersökta medierna har sensationaliserats och i vilken grad under de senaste åren. Denna undersökning granskar sensationalisering endast i ord och strukturer och endast i rubrikerna. De tidigare undersökningarna inom samma område har närmast koncentrerat sig på ämnen för nyheterna och utseendet av tidningarna. De centrala metoderna är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys, olika former av textanalys som utförts på rubrikerna. Programvaran Provalis Research WordStat 5.1 användes också för att utföra en RID-analys (Regressive Imagery Dictionary, ung. Ordbok för regressivt bildspråk) på materialet. De mest framträdande resultaten för denna undersökning är att sensationsnivån på Hufvudstadsbladets rubriker är högre än Finska Notisbyråns rubriker för samma nyhet och att sensationsnivån på Hufvudstadsbladets nyhetsrubriker är högre år 2008 än 2004. Samt finner en av mätarna för sensationsnivå (RID-analysen), att Finska Notisbyråns rubriker har en högre sensationsnivå år 2008 än 2004. Överlag verkar dock Hufvudstadsbladet ha en högre och mer ökande sensationsnivå i nyhetsrubriceringen än FNB. Allt som allt verkar det mest framträdande greppet för sensationalisering vara ändringar i rubrikens ordföljd, framom en ökad användning av speciellt sensationella ord. Ordtyperna som flyttat fram till rubrikens första ord och korrelerar positivt till en sensationalisering är framför allt adjektiv och bestämda namngivna organisationer. Också minskningen av ordtyper som korrelerar negativt till sensationsvärde som rubrikens första ord förespråkar en sensationalisering av nyhetsrubriken. Dessa var speciellt obestämda personer och obestämda saker som första ord.