Browsing by Author "Westerbom, Thomas"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Westerbom, Thomas (2000)
    Efter representationsreformen år 1906 önskade lantdagen få till stånd ett nytt ändamålsenligt och representativt lantdagshus för den nya enkammaren. År 1908 arrangerades en tävling som vanns av Eliel Saarinens förslag avsett att uppföras på Observatoriebacken. Lantdagen beslöt i princip godkänna förslaget, men idén vann inte regeringens gillande. Lantdagen beslöt då år 1911 att låta ombygga och utvidga Ständerhuset för enkammarens behov. Ej heller detta förslag gillades av regeringen. Båda gångerna var motiveringen ekonomisk. Avhandlingen behandlar regeringens avgöranden i ljuset av tidens politik, särskilt med beaktande av den s.k. finanskonflikten alltså den finansrättsliga tvisten mellan regering och lantdag. Eftervärlden har tenderat att överbetona dels kejsarens roll, dels frågans estetiska och ideologiska, symbolpolitiska, villkor. Å andra sidan har eftervärlden inte gärna kommit ihåg samtidens beskyllningar mot gammalfinnarna för deras andel i regeringens beslut. Redan samtiden ansåg att regeringens officiella motiveringar var oärliga. Lantdagshusfrågan gav anledning för lantdagsoppositionen att beskylla regeringen för betydande ekonomisk och politisk inkompetens. Beskyllningarna gällde dock inte så mycket ideologi och politiska symboler som regeringens handlande i den pågående och utdragna finanskonflikten. Konflikten handlade väsentligen om de s.k. militärmiljonerna eller de avgifter som Finland ålades erlägga som kompensation för den suspenderade värnplikten för finska medborgare. Militärfrågan var det egentliga skälet till den politiska misstron mellan Finland och Ryssland. Militärmiljonerna kom att blockera s.g.s. allt samarbete mellan regering och lantdag. Lantdagshusfrågan var endast ett av många reformförslag som sålunda gick om intet, i den meningen kan frågan anses tidstypisk och symbolisk för lantdagens svåra politiska ställning då reformarbetet från de revolutionära händelserna 1905 stannade på hälft. Avhandlingen tecknar med hjälp av den historiska litteraturen en bild av regeringssituationen i Finland och militärfrågan som den ryska regeringens främsta intresse vid landets styre. Lantdagshusfrågan relateras i förhållande till dessa regeringsintressen och politiska händelser. Lantdagshusfrågans behandling och avgörnade i regeringsorganen rekonstrueras sorgfälligt allt ifrån det att frågan först kom upp i regeringen till de formella avgörandena vid föredragningarna i Tsarskoje Selo d. 12.1.1910 och 14.12.1912. Avslutningsvis berörs även lantdagshusfrågan i förhållande till marsrevolutionen år 1917. De viktigaste källorna är handlingarna i Senatens, Statssekretariatets och Generalguvernörens ämbetsarkiv. Även landets ledande tidningar har använts som viktigt källmaterial. Undersökningen utgör en fortsättning på min examensavhandling i Finlands och Skandinaviens historia från år 1993.