Browsing by Subject "dagordningsteori"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Pohjola, Teresa (2000)
    Undersökningens syfte är att beskriva valdebatten inför valet till Europaparlamentet och kommunalvalet 1996 i lokal- och regionpressen och undersöka om tidningarna har en tendens att koncentrera sig på ettdera valet. Mediebevakningen täcker tidningarna Borgåbladet, Kotkansilmä, Kymen Sanomat, Poiju och Östra Nyland-Kotka Nyheter. Här granskas insändare och ledare. Avsikten är också att undersöka hur dagordningsteorin och teorin om andra hands val fungerar. Jag undersöker vilka valteman har lyfts upp i dagordningen, om det finns speciella finlandssvenska sakfrågor och hurdan debatten kring EU har varit. Syftet är också att beskriva regionala socioekonomiska bakgrundsfaktorer i södra Kymmenedalen och östra Nyland och fundera över deras möjliga inverkan på debatten. Metoden som används i undersökningen är kvantitativ innehållsanalys kombinerad med en pro-et-contra-analys av några mest debatterade sakfrågorna och frågor om EU. Den viktigaste källan som används i undersökningen i synnerhet för EP-valets del är Reifs och Schmitts (1980) undersökning om EP-valen. Undersökningen visar att ledarna och insändarna i de undersökta tidningarna hade en tydlig tendens att koncentrera sig på kommunalvalet. Nästan tre av fyra artiklar behandlade primärt kommunalvalet. Ledarna försökte dock lyfta upp EP-valet: Över 40 procent av ledarna behandlade primärt EP-valet. De mest diskuterade sakfrågorna i valen 1996 var arbetslösheten, frågor om social- och hälsovårdstjänster och åldringarnas och pensionärernas ställning. En pro-et-contra-analys har gjorts av ett par av de mest diskuterade sakfrågorna. Finlandssvenska sakfrågor togs upp i Borgåbladet och Östra Nyland-Kotka Nyheter. Den viktigaste finlandssvenska sakfrågan var tryggandet av sfp-mandatet. Tidningarna verkade ha makten över dagordningen, i synnerhet i några sakfrågor. Den partipolitiska bakgrunden verkade spela en större roll i valdebatten i östra Nyland än i södra Kymmenedalen. De socioekonomiska bakgrundsfaktorerna torde ha gjort att till exempel arbetslöshetsfrågan låg på dagordningen. Reifs och Schmitts teori fungerade delvis i båda valen. Valdeltagandet blev lågt, intresset för EP-valet var lamt men valkampanjen i kommunalvalet var mycket större. Små och nya partier fick mera röster i EP-valet men i kommunalvalet röstades dock enligt gamla vanor - regeringspartierna förlorade inte särskilt mycket. Antalet förkastade röster var också mycket större än i kommunalvalet.