Browsing by Subject "dagstidningar"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-5 of 5
  • von Kügelgen, Michaela (2011)
    Sedan sekelskiftet har dagstidningar gått igenom stora förändringar och står nu inför fler utmaningar än någonsin förr. Webbmedierna ökar i omsättning i samma takt som dagstidningarna tappar prenumeranter och annonsintäkter. Det nuvarande medieklimatet ställer nya krav på dagstidningarna och tvingar till förändringar. Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att granska förändringar i framställningen av Hufvudstadsbladets (Hbl) huvudnyheten med fem års intervaller under perioden 1995–2010. Från varje undersökt år granskas en månad. Hur har huvudnyheten strukturerats och presenterats under den här tidsperioden? Vilka faktorer har bidragit till förändringen och hur syns förändringarna i tidningen? Studien baserar sig på kvantitativ innehållsanalys av materialet samt intervjuer med Hbl:s chefredaktör Hannu Olkinuora och layoutchef Marita Granroth. I studien granskas antalet ingångar i huvudnyheten och hur väl huvudrubriken och huvudbilden korrelerar. Intervjuerna ger djup för den kvantitativa analysen och belyser hur man på Hbl resonerat kring de förändringar som skett under perioden 1995–2010. Resultatet visar att antalet ingångar har ökat med 21 procent från år 1995 till år 2010. Bland annat upplyfta citat, grafik och faktarutor har ökat avsevärt. Samtidigt har korrelationen mellan bilden och rubriken blivit sämre, endast 39 procent av bilderna år 2010 stod i direkt korrelation till rubriken, då samma siffra år 1995 var 50 procent. På basis av förändringarna i presentationsformerna kan man dra slutsatser om att dagstidningen har fått en ny roll i dagens medievärld. I stället för direkt hårda nyheter ska dagstidningarna erbjuda fördjupningar och bakgrunder till de nyheter som de flesta redan läst på webben. Dagstidningarna är tvungna att komma på nya lösningar och vara redo att gå ett steg vidare för att hänga med i mediekonkurrensen. I stället för att direkt rapportera nyheter blir dagstidningens roll mer kompletterande i förhållande till de övriga medierna. Forskningen inom det här området är liten och den här studien baserar sig i huvudsak på Hannu Pulkkinens och Pekka Mervolas forskning om de finländska dagstidningarna. Pulkkinen har forskat om tidningens arkitektur och uppbyggnad och Mervola har gjort en historisk översikt på den finländska pressen.
  • Lindvik, Sofie (2012)
    Det ökade antalet äldre i samhället och konsekvenserna av detta är ett bekant ämne för diskussion i massmedia. Frågor som tangerar äldreomsorgens utveckling och resurser är förekommande teman 1 debatten. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldreomsorgen diskuteras och vilka representationer och diskurser om äldre som lyfts fram i mediatexter. Jag fokuserar på texter från åren 1999 och 2009 ur två finländska dagstidningar, Vasabladet och Huvudstadsbladet. Materialet omfattar artiklar, insändare och ledare. Som teoretiska utgångspunkter har jag valt socialkonstrulctionism och empowerment. Empowerment perspektivet valdes främst på grund av maktaspekten dvs. hur den strukturella och diskursiva makten tar sig uttryck. Förutom att se hur äldrefrågor lyfts fram 1 texterna är jag intresserad av att utforska hur mycket de äldre själva framträder och huruvida empowerment har en del i skapandet av diskurserna. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt närmelsesätt för att analysera det sätt på vilket man talar om äldrefrågor i dagstidningarna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om nägot, en diskussion som går att utmärka enligt olikheter i språk och begrepp. Man kan också säga att det är en samling koncept och representationer som tillsammans bildar en sorts version av något. Att analysera diskurser ger möjlighet att närmare fokusera på språkets betydelse och utforska hur det sätt vi uttrycker oss både i tal och skrift påverkar sociala handlingar och praxis. Tidigare forskning om äldre 1 massmedia visar att äldre oftast representeras enligt polariserade bilder, antingen positivt eller negativt. Deras aktörskap och framträdande 1 tidningar har också visat sig vara svagt. Detta visar bland annat studier av Nilsson (2008) om konstruktioner av äldre i offentligheten och Markström (2009) som fokuserar på problembeskrivningar av äldreomsorgen i offentligheten. Andra viktiga undersökningar för min avhandling innefattar t.ex. Dozois (2005) Frail Gardeners and Super Seniors: Representation of Older Adults in Local Print Media samt Rozanova (2010) Discourse of successful aging in The Globe & Mail. Resultatet av den här studien omfattar te dominerande diskurser som på olika sätt beskriver diskussionen kring äldrefrågor i dagstidningarna. Den politisk-ekonomiska diskursen, ansvar- och moraidiskursen samt diskursen om äldre som resurs. Dessa diskurser har sin utgångspunkt i olika argurnent och åsikter och åskådliggör hur en samhällsfråga som det vid första anblick verkar råda relativt stor konsensus kring, egentligen är ett mycket mångfacetterat och komplext ämne. Empowerment visade sig inte ha en särskilt framträdande roll i debatten om äldres situation i samhället trots att förespnikande för deras behov och rättigheter nog lyftes fram i den offentliga diskussionen.
  • Ehrnrooth, Wilhelm Göran Casimir (2008)
    Detta är en tudelad pro gradu avhandling. Avhandlingen är indelad så, att jag först studerar spanska sjukan ur ett mikrohistorisk- demografiskt perspektiv på ett litet område, Helsinge socken, och sedan studerar vad tidningspressen skrev om spanska sjukan under dess framfart. Genom att kombinera en demografisk studie med en analys av den dåtida tidningspressens skriverier strävar jag till att nå både demografiska, kalla fakta, samt en större insyn i hur spanska sjukan upplevdes i Finland åren 1918-1920. I denna pro gradu avhandling utför jag en mikrohistorisk-epidemiologisk-demografisk kartläggning över spanska sjukan inom Helsinge socken samt en analys baserad på grundad teori och diskursanalys av artiklar i Suomen Sosiaalidemokraatti och Hufvudstadsbladet, genom vilken jag försöker få en bild av spanska sjukan såsom invånarna i Helsinge socken fick under den tid då pandemin härjade. De mest centrala källorna består av befolkningsuppgifter från Helsinge socken samt artiklar publicerade i Hufvudstadsbladet och Suomen Sosiaalidemokraatti under åren 1918-1920. Överdödligheten enligt alla sjukdomar var i Helsinge socken under epidemiåret (1.7.1918-30.6.1919) 10,3 promille, medan den för hela landet var 11,8 promille. Överdödligheten orsakad av influensa och lunginflammation var 9,4 promille under epidemiåret. Detta är ett över dubbelt så högt tal som i Finland i genomsnitt, vilket tyder på att spanska sjukan svårt hemsökte undersökningssocknen. Då överdödligheten som helhet inte var högre i Helsinge än i landet i genomsnitt, men överdödligheten i influensa och lunginflammation var betydligt högre måste man dra slutsatsen att spanska sjukan de facto hårt drabbade Helsinge socken. Spanska sjukan påverkade hela samhället i och med de enorma antalen sjukdomsfall den orsakade. Spanska sjukan behandlades relativt mycket i dagstidningarna. Tidningarna behandlade spanska sjukan så väl i hemlandet som i utlandet. Man följde med sjukdomens spridning, behandlade olika botemedel eller försök att hitta botemedel, man beskrev förskräckliga situationer som orsakats av spanska sjukan och de åtgärder som togs mot influensan. Oftast tog tidningarna en återhållsam ställning till sjukdomen och strävade till att inte skapa en hotfull bild av sjukdomen. Redaktionerna tycks ha strävat till att så långt som möjligt ge en bild av att sjukdomen var under kontroll och att det inte fanns orsak till någon panik.
  • Sucksdorff, Susanna (2005)
    Den djuplodande litteraturkritiken håller bevisligen på att minska både i Sverige och i det finskspråkiga Finland medan andra journalistiska former som kolumner och intervjuer får allt mer utrymme på kultursidan. Avsikten med denna pro gradu-avhandling är att ta reda på om motsvarande förändring skett i de finlandssvenska dagstidningarna. Med Habermas teori om den borgerliga offentligheten och Bourdieus fältteori ges en teoretisk förklaring till minskningen av litteraturrecensioner. Den finlandssvenska litteraturhistorien skissas upp ur ett litteratursociologiskt perspektiv där samhällets kulturella, ekonomiska och sociala inverkan på författarna spelar en viktig roll. Sedan behandlas tidigare forskning om kulturjournalistik i allmänhet och litteraturkritik i synnerhet i Finland, Svenskfinland och Sverige. Här visas bl.a. hur de viktigaste brytningsperioderna (modernismens intåg och 1960-talet) i vår kritikhistoria sammanfaller med motsvarande i den finskspråkiga kritiken. I den kvantitativa undersökningen jämförs recensionerna av tio skönlitterära böcker i samtliga elva finlandssvenska dagstidningar år 1994 med dito år 2004. Resultaten är förvånande då det visar sig att recensionerna i de finlandssvenska dagstidningarna inte minskat till antal och tvärtemot trenderna i finskspråkiga medier och i Sverige dessutom ökat i längd. Slutsatsen är att makten på andra håll tas över av marknadskrafterna från kulturjournalisterna. Emedan den finlandssvenska marknaden är begränsad skyddas vi ännu från denna utveckling. Också det finlandssvenska mediefältet skiljer sig från det finskspråkiga och Sverige i och med att vi saknar både skvallerpress och kommersiella etermedia. Både den finlandssvenska litteraturen och kritiken skyddas från en kommersialisering för att vi är så få. Också den betydande subventioneringen från de finlandssvenska fonderna och kulturjournalisternas höga ambition att recensera så gott som all skönlitteratur som ges ut bidrar till att den finlandssvenska litteraturen mår så bra idag.
  • Svartström, Anna (2003)
    Finländarna har levt i ett masskonsumtionssamhälle i omkring ett halvt sekel. En framträdande roll som människan har i dag är rollen som konsument, om man så finner det önskvärt eller inte. Konsumentjournalistiken riktar sig till – konsumenterna. Enligt idealet behandlar den frågor ur deras synvinkel. Konsumenterna skall ha nytta av konsumentjournalistiken, den är kritisk och skall fungera balanserande i ett samhälle där producentmakten enligt denna tolkning blir allt starkare. I kritiken mot konsumentjournalistiken kommer det fram att den ofta närmar sig textreklam och sällan tar upp de problem som konsumtionssamhället leder till. Ytterligare en svaghet kan vara att konsumentjournalistiken vänder sig till en mediepublik i privatsfären. Det finns en risk för att det sker på bekostnad av människans viktiga medborgarroll, som bland annat utövas av väljare vid val. Syftet med min avhandling pro gradu var att ta reda på hur de finländska dagstidningarna uppfattar sin roll som konsumentupplysare. Den empiriska tyngdpunkten låg vid en enkätundersökning som med både kvalitativa och kvantitativa frågor undersökte bland annat konsumentjournalistikens omfattning, ämnen och kvalitet. Samtliga dagstidningar i Finland vid tidpunkten för enkäten, 56 stycken, utgjorde mitt urval. Genom en innehållsanalys analyserade jag om materialet på konsumentsidor i fem dagstidningar uppfyllde uppställda definitioner på konsumentjournalistik. Jag jämförde enkätundersökningens resultat med innehållsanalysens slutsatser. Alla tidningar som svarade på enkäten - svarsprocenten var 42 - uppgav sig behandla konsumentfrågor. Gällande regelbundenhet och resurser var variationen ändå större och ämnesområdet var brett. Slutsatsen var att många tidningar ansåg sig ha en funktion som konsumentupplysare. Alla gånger uppfyllde artiklarna ändå inte de vetenskapliga definitionerna av konsumentjournalistik. Det centrala resultatet av innehållsanalysen var att en tredjedel av texterna inte uppfyllde det mest grundläggande i definitionerna av konsumentjournalistik. I innehållsanalysen framträdde en viss diskrepans till enkätundersökningen. I enkätundersökningen sade sig tidningarna betona jämförelser av varor och tjänster, men det återspeglade sig inte på konsumentsidorna. Tidningarnas mål att konsumentjournalistiken skall tjäna läsarna uppfylldes inte heller fullt ut.