Browsing by Subject "identifikation"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Doepel, Tania (2005)
    I denna studie undersöktes arbetstagarnas identifikation med organisationen och arbetsavdelningen samt vilket samband dessa hade till arbetstagarnas motivation att arbeta på företaget, deras tillfredsställelse med att arbeta där och deras avsikter att stanna kvar på eller lämna företaget. Materialet samlades in med hjälp av frågeformulär på ett finskt produktionsbolag inom fritidsbranschen under våren 2005 (N = 58). I arbetets teoretiska del behandlades social identitetsteori, som är den bakomliggande teorin till identifikation med organisationen. Själva identifikationen med organisationen behandlades även. Benägenhet att förbinda sig till organisationen togs därtill upp, för att klargöra skillnaden mellan identifikation med organisationen och benägenhet att förbinda sig till organisationen. De möjliga följderna av identifikation: motivation, tillfredsställelse och planer på att stanna kvar inom organisationen, definierades och teoretiserades. Såväl teorier som tidigare undersökningar togs upp. På basen av dem formulerades hypoteserna. Hypoteserna testades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Resultaten stödde hypotesen enligt vilken identifikation med organisationen och identifikation med avdelningen positivt hängde samman med varandra. Hypoteserna enligt vilka identifikationsnivån påverkar arbetstagarnas avsikter att stanna kvar på arbetsplatsen eller söka efter ett nytt arbete fick även stöd av resultaten. Däremot gav resultaten inte stöd för hypoteserna enligt vilka en hög grad av identifikation positivt skulle påverka individens motivation och tillfredsställelse. Undersökningen gjordes på uppdrag av ett finskt företag. Den kan ses som ett bidrag till ett rätt så ungt forskningsområde i Finland, med såväl dess förväntade som mindre förväntade resultat, speciellt vad gäller ett finländskt företag.
  • Perander, Katarina (2005)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka huruvida kvinnans identitetskonstruktion har förändrats över två generationer och hur dessa eventuella förändringar ser ut. Den empiriska delen av studien utgjordes av en enkätundersökning där materialet samlades in bland kvinnor som väntade sitt första barn (n = 34) och dessa kvinnors egna mödrar (n = 29). Kvinnorna kom från Helsingfors och Joensuu. Identitetskonstruktionen analyserades med hjälp av Identity Structure Analysis (ISA) -instrumentet, som utvecklats av Weinreich. Instrumentet för denna studie konstruerades av prof. Airi Hautamäki som en del av en longitudinell tregenerationsstudie. ISA bygger på en metateoretisk referensram med element av Eriksons psykodynamiska utvecklingsteori, symbolisk interaktionism, socialkonstruktionism, Kellys teori om personliga konstruktioner, värdeteorier samt den kognitivt-affektiva konsistensteorins grundläggande antaganden. De resultat som erhölls med ISA jämfördes med resultaten för samma grupp kvinnor på The Silencing the Self Scale (STSS), som Hautamäki fått fram. Syftet var att utreda sambandet mellan eventuella identifikationskonflikter och tendensen att tysta ner den egna rösten samt skillnaderna i detta samband mellan den yngre och den äldre generationens kvinnor. Studiens resultat visade att ingendera gruppen av kvinnor upplevde den traditionella kvinnligheten som särskilt viktig för den egna identiteten. Den yngre generationen av kvinnor identifierade sig med den egna modern och värderade modern högre än vad den äldre generationens kvinnor gjorde. Sambandet mellan identifikationskonflikt och nertystande av självet var tydligt för den äldre generationens kvinnor främst i förhållande till den egna modern. För de yngre kvinnorna var detta samband inte lika påtagligt. I Finland har kvinnan redan länge arbetat utanför hemmet, vilket syntes i att självständighet och självförverkligande också var viktiga element för den äldre generationens kvinnor. Resultaten tyder på att det verkar vara den äldre generationens kvinnor som tagit det stora steget ifrån den traditionella kvinnorollen, medan de yngre redan representerar en andra generationens emanciperade kvinnor. De viktigaste källorna: Bjerrum Nielsen 1999; Bjerrum Nielsen & Rudberg 1994; Chodorow 1978, 1990, 1995; Hautamäki 2000, 2001, 2004, 2005; Kaplan 1992; Wager 1994; Weinreich 1989, 1998, 2003