Kvinnobilden och finskhetsidealet hos Elsa Heporautas Kalevalakvinnor 1935–1947

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201705314530
Title: Kvinnobilden och finskhetsidealet hos Elsa Heporautas Kalevalakvinnor 1935–1947
Author: Kaukonen, Anne
Other contributor: Helsingin yliopisto, Humanistinen tiedekunta, Filosofian, historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos
University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies
Helsingfors universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning
Publisher: Helsingfors universitet
Date: 2017
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201705314530
http://hdl.handle.net/10138/191100
Thesis level: master's thesis
Discipline: History (teaching in Swedish)
Historia (opetus ruotsiksi)
Historia (undervisning på svenska)
Abstract: Kvinnobilden och finskhetsidealet var av avgörande betydelse för grundandet av Kalevalaisen Naisen Muistomerkkitoimikunta år 1935. Grundaren och den ledande figuren, författaren Elsa Heporauta (1883–1960), sammanförde en grupp likasinnade Kalevalakvinnor med syfte att resa en staty till minnet av den forntida finska kvinnan. Den symboliska kvinnan valdes ur Kalevala-eposet och matriarken Louhi fick representera henne. Men eftersom finansieringen av statyn genom allmänna donationer förblev otillräcklig, började gruppen tillverka och sälja kopior av forntida smycken. Succén blev stor och Kalevala Koru föddes. Smyckena signalerade ett patriotiskt engagemang och intresse för Finlands forntida kultur och historia. Under krigsåren arbetade föreningen med sociala frågor och stödde framför allt mödrar och barn genom sin verksamhet. Föreningens kvinnobild och finskhetsideal granskas genom att analysera hur dessa tog sig i uttryck i verksamheten under Elsa Heporautas första ordförandeskap mellan åren 1935–1947. Avhandlingen besvarar tre forskningsfrågor: hurdan kvinnobild hade Elsa Heporauta, hurdan var Kalevalakvinnan och hur såg föreningens finskhetsideal ut? Forskningsfrågorna behandlas ur kvinno- och idéhistoriskt perspektiv. Verksamheten kopplas starkt samman med Heporautas tankar om Kalevala-eposets betydelse för det finska folket och den kvinnobild som Louhi representerade. Källmaterialet ur Elsa Heporautas arkiv består av sammanlagt 17 tal, tidningsurklipp och manuskript. Dessutom ingår två uppsatser av maken Frans Akseli Heporauta i avhandlingen. Ur föreningens arkiv har jag använt mig av sammanlagt 18 stycken verksamhetsberättelser, föreningsregler, verksamhetsplaner, brev, mötesprotokoll och tidningar. Föreningen arbetade huvudsakligen kring två mål: att bredda och omforma kvinnans roll och självbild i samhället samt stöda och utveckla finskhetsidealet. På ett ideellt plan förespråkades en finsknationalistisk agenda, samtidigt som kvinnans historiska och samhälleliga roll framhävdes. Karaktärsdragen som Kalevalakvinnan skulle anamma var altruism, moderskärlek, lojalitet och handlingskraft. Symbolvärdet i föreningens verksamhet var betydande. Elsa Heporauta blev föreningens Louhi genom att skapa förutsättningar för och slutligen grunda Kalevala Koru. Försäljningen av de populära smyckena blev föreningens Sampo, som sedan försedde den ideella verksamheten med de behövliga resurserna. Symbiosen ledde till ett ökat intresse för det forntida arvet bland finska kvinnor, vilket åtminstone delvis kan tolkas som en renässans. Föreningens verksamhet och ideal blev slutligen ett konkret bevis på den finska kvinnans uppfinningsrikedom och handlingskraft.
Subject: Kalevalakvinna
Kalevalarenässans
finskhetsideal
nationalism
Heporauta, Elsa
Louhi
Kalevalaisten Naisten Liitto
Kalevalaisen Naisen Muistomerkkitoimikunta
Kalevala
Kalevala Koru


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Anne_Kaukonen_2017.pdf 14.24Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record