Provisionsförbudet i MiFID II : Utformning och implementering, förverkligandet av investerarskyddet samt förestående utmaningar för finansmarknadens aktörer

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201705304312
Title: Provisionsförbudet i MiFID II : Utformning och implementering, förverkligandet av investerarskyddet samt förestående utmaningar för finansmarknadens aktörer
Author: Törnqvist, Jannika
Other contributor: Helsingin yliopisto, Oikeustieteellinen tiedekunta
University of Helsinki, Faculty of Law
Helsingfors universitet, Juridiska fakulteten
Publisher: Helsingfors universitet
Date: 2017
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201705304312
http://hdl.handle.net/10138/191378
Thesis level: master's thesis
Discipline: Velvoiteoikeus
Obligation law
Obligationsrätt
Abstract: I och med finanskrisen stod det klart att det dåvarande direktivet på finansmarknadens område (MiFID I) var bristfälligt, särskilt i förhållande till hanteringen av intressekonflikter och garanterandet av investerarskydd. Till följd av strävan efter att skydda kundtilliten till finansmarknaden samt investerarintresset uppkom det reviderade direktivet MiFID II som i förbjuder mottagande av provisioner i samband med tillhandahållande av oberoende rådgivning artikel 24(7)(b) eller vid portföljförvaltning artikel 24(8). Avhandlingen söker klarhet i hur det direktivsreglerade provisionsförbudet är uppbyggt och diskussion förs över vilka konsekvenserna blir för en alltför sträng nationell implementering respektive vid en alltför mild sådan särskilt i förhållande till kunden. Detta sker mot bakgrund av befintlig reglering av redan existerande reglering om provisionsförbud i främst Nederländerna och Storbritannien. Resonemanget innebär en avvägning om vilken reglering som är den mest ändamålsenliga för syftet att tillvarata kundens bästa intresse. Tyngdpunkten i avhandlingen ligger på att granska investerarskyddet, vilket även ligger bakom det faktum ett uttryckligt provisionsförbud upptagits i regelverket. Avhandlingen bygger på utvidgad granskning av skyddet för att sedan kunna komma till rätta med provisionsförbudet. Därmed behandlas även informationsskyldigheten till kunder vid införandet av provisionsförbudet såväl som de intressekonflikter som ligger till grund för det, befintlig och potentiell kundkategorisering men också kompetenskraven därtill för att förstå närmandet av investeringsskyddet. Även principal-agent-problematiken aktualiseras i samband med förverkligandet av direktivsenliga provisionsförbudet. Centrala för avhandlingen är även de utmaningar som marknadens aktörer kommer att ställas inför vid tillämpningen av det direktivsenliga provisionsförbudet. Här granskas de ersättningssystem som provisioner och avsaknaden av sådana påkallar för oberoende rådgivare samt hur detta påverkar intjänings- och valmöjligheter för aktörerna. Den framtida marknadsanpassningen redogörs för i samband med granskning av hur varierande stränghet i implementeringen av provisionsförbud fått för konsekvenser på marknaden, i syfte att skapa en medvetenhet om möjligheterna för utformning av det finska provisionsförbudet samt om eventuella följder förknippade med dessa. Denna analysen är också viktig eftersom förändringarna påverkar investerarskyddet. På så vis finns det skäl att göra en noggrannare marknadsgranskning i form av provisionsförbudets inverkan på konkurrensen samt de påtagliga riskerna som oberoende rådgivare ställs inför. Avhandlingen diskuterar även karaktären på de möjligheter och rättsekonomiska konsekvenser som en digitaliseringstrend kan medföra, t.ex. minskad eller begränsad rådgivning för vissa kundgrupper till förmån för information och mer standardiserade digitala former. Provisionsförbudet kan komma att innebära försvagad konkurrens, mer likartat produktutbud och ingen prispress där större aktörer med viss koncerngemenskap får en marknadsfördel. I frånvaron av en övergångsbestämmelse måste marknadens aktörer dessutom själva anpassa sin verksamhet till att överensstämma med förbudsregleringen innan direktivet träder i kraft 2018. Avhandlingen kommer till en slutsats enligt vilken det finns skäl för den finska lagstiftaren att ta i beaktande de olika konsekvenserna som genomförandet av provisionsförbudet kommer att föra med sig men samtidigt även ta ställning till andra sätt som provisioner som inte hänför sig till oberoende rådgivning kan hanteras för att förbättra investerarskyddet, nu och i framtiden.


Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record