Socio-cultural factors in risk perceptions of Carbon Capture and Storage

Abstract

A consensus exists that the current trend of energy consumption growth and CO2 emissions cannot continue if global warming is to be tackled. Carbon Capture and Storage (CCS) has been considered in many countries for addressing climate change. CCS is a technology that curbs CO2 emission by removing CO2 from the atmosphere and storing it in carbon sinks, such as depleted oil and gas fields.

CCS is a controversial technology. Notable opposition to and different perceptions of the technology exist among stakeholders, including experts, politicians and laypeople. Therefore, it is important to understand these diverse perceptions and their roots. I have developed a means towards such an understanding. I show that national culture influences both laypeople and expert perceptions. Moreover, it seems likely that cultural orientation affects some of the other factors, such as trust. In addition, I show that although mainstream research and literature consider experts as unbiased and rational stakeholders, both laypeople and experts have similar underlying cultural features and thus their models of perception follow a similar trend in a society. I specify how cultural orientations and their characteristics shape the perception of CCS technology and influence the reactions of people. For instance, hierarchical nations with high uncertainty avoidance have a tendency towards a higher level of risk perception. In contrast, nations that are characterised by social harmony might have a lower level of risk perception of a technology that could increase the long-term quality of life.

This research is a comparative study; comparisons were performed between countries and between laypeople and experts. I used mixed methods to address the research questions. The quantitative part of the study is based on survey data analysis and the qualitative part involves both discourse analysis of interviews and Function of Innovations Systems (FIS) analysis.

This research contributes to risk governance of CCS by developing a new framework that policymakers and authorities can use as a tool to consider the unheeded issue of culture in their planning. I demonstrate who is concerned with what and why with respect to the technology. Finally, I discuss the implications of this study, including policy recommendations. For instance, the European Commission might plausibly benefit from the framework when considering its budget allocation and communication with member states to study CCS projects and to estimate the failure or success of a project.

Det råder en enighet om att om att om den globala uppvärmningen ska kunna stävjas, så kan inte den nuvarande trenden med allt ökande energikonsumtion och koldioxidutsläpp fortsätta. Geologisk lagring av koldioxid (CCS, Carbon Capture and Storage) har på senare tid blivit ett populärt sätt att bekämpa klimatförändringen i många länder. CCS är en teknologi med hjälp av vilken man kan stävja koldioxidutsläpp genom att först avlägsna koldioxiden från atmosfären och sedan lagra den i kolsänkor såsom tömda olje- och gasfält.

CC är en kontroversiell teknologi. Det förekommer mycket motstånd mot, och olika uppfattningar kring, teknologin bland experter, politiker och lekmän. Det är därför viktigt att förstå bakgrunden till de olika uppfattningarna. I avhandlingen utvecklar jag ett sätt att närma sig en sådan förståelse. Jag visar hur den nationella kulturen påverkar både lekmännens och experternas uppfattningar om CCS. Det verkar dessutom troligt att vissa andra faktorer såsom förtroende påverkas av kulturell orientering. Därutöver visar jag – trots att gängse forskning anser experter vara opartiska och rationella parter – att både lekmän och experter uppvisar liknande underliggande kulturella drag, och att deras modeller för varseblivningen därmed följer en liknande trend i samhället. I min avhandling specificerar jag hur kulturell orientering med tillhörande särdrag formar uppfattningen av CCS-teknologin och hur den påverkar människornas reaktioner. Hierarkiska nationer som värdesätter undvikande av osäkerhet högt tenderar till exempel att uppfatta också graden av risk som högre. I kontrast härtill kan nationer som kännetecknas av social harmoni uppvisa en lägre grad av uppfattad risk då det gäller en teknologi som kan öka livskvaliteten på lång sikt.

Denna forskning utgör en jämförande studie: mellan länder, och mellan lekmän och experter. För att adressera forskningsfrågorna använder jag mig av en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen av studien är baserad på analysen av data från en surveyundersökning. Den kvalitativa delen av studien innefattar både diskursanalys av intervjuer och FIS-analys (Functions of Innovations Systems).

Forskningen bidrar till riskhanteringen av CCS-teknologin genom att utveckla ett nytt ramverk, som kan användas som redskap då beslutsfattare och myndigheter vill adressera den hittills ofta ouppmärksammade frågan om kultur i planeringsverksamheten. Jag visar vem som är oroad över vad gällande CCS-teknologin, och varför. Slutligen diskuterar jag vilka slutsatser man kan dra av min forskning, inklusive rekommendationer och politiska riktlinjer. Till exempel kan Europeiska Kommissionen dra nytta av ramverket i samband med budgetanslag samt i kommunikationen med medlemsländer då det gäller att sätta sig in i CCS-projekt eller att bedöma deras grad av framgång respektive misslyckande.