Yliopiston etusivulle Suomeksi På svenska In English Helsingin yliopisto

Genus i östra Nyland : från dialektutjämning till dialektmarkör

Show full item record

Files in this item

Files Description Size Format View/Open
genusios.pdf 1.252Mb PDF View/Open
parm.pdf 249.4Kb PDF View/Open
Use this URL to link or cite this item: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-6276-6
Vie RefWorksiin
Title: Genus i östra Nyland : från dialektutjämning till dialektmarkör
Author: Sandström, Caroline
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: Gender in eastern Nyland – from dialect levelling to identity marking

The study of dialect leveling in eastern Nyland focuses on variation and change in the Swedish dialects of Nyland (Fi. Uusimaa) on the south coast of Finland. During the last century the grammatical gender system of the dialects in the area has been reduced from a three-gender system to a two-gender system (cf. Corbett 1991). The present study is based on five linguistic variables in the gender system: the anaphoric pronouns (han, hon, den) when used for inanimates; the neuter pronouns he(t) and de(t) – when used anaphorically or as expletives; and three different types of morphological postposed definite articles. For all these variables, both dialect variants and standard variants are used in the dialects.

Within the study of processes of variation and change, the work focuses on the mechanisms of leveling, simplification and reallocation; cf. Trudgill (1986) and Hinskens, Auer Kerswill (2005). With regard to the reductions of the gender system, the possibility that some of these variables might have turned into becoming dialect markers (Labov 1972) in the modern varieties of eastern Nyland is given special attention. The primary data consist of tape recordings with 25 informants done in the 1960s and 1970s. The informants were born in 1881–1913. In addition, recent changes were investigated in detail in tape recordings from 2005–2008 with 15 informants, who were born in the period 1927–1947 or 1976–1988. The study combines quantitative and qualitative methods in the systematic analysis of the data. Theoretically and methodologically the study relies on methods and results from variation studies and socio-dialectology, as well as on methods and results from traditional dialectology; cf. Ahlbäck (1946) and the dictionary of Swedish dialects, Ordbok över Finlands svenska folkmål, (1976–).

The results show that there are different strategies among the informants in their use of the features studied. In the modern varieties of the dialects, most of the informants use only two genders, uter and neuter. Of the variables, the masculine pronoun for inanimates, the traditional neuter pronoun he(t) and some variants of the traditional definite articles have received a new function as dialect markers in my data. These changes first affect the gender distinctions, and the function of marking gender is lost; gradually the features then get new functions as dialect markers through processes of dialect leveling and reallocation. These processes are connected to changes taking place in the communities in eastern Nyland because of urbanization. When the dialect speakers experience that the traditional values of both the dialects and the culture are threatened, they begin to mark their dialectal identity by using dialect markers in their speech.Denna undersökning om dialektutjämning i östra Nyland fokuserar på variation och förändring i de östnyländska dialekterna. Under 1900-talet har det grammatiska genussystemet i dessa dialekter övergått från tre genus till två (Corbett 1991). Den aktuella undersökningen bygger på fem språkdrag som alla är intimt förknippade med det grammatiska genussystemet: anaforiska pronomen för maskulina och feminina inanimater (han, hon, den), neutrala pronomen (de(t) och he(t)) – både som anaforiska pronomen och i expletiva funktioner och tre olika typer av bestämda slutartiklar för maskuliner (-n, -en, -in), femininer (-en, -n, -in) och neutrer (-e och -i) i bestämd form singularis. För alla dessa språkdrag har variationen mellan dialektala och utjämnade eller standardspråkliga varianter studerats.

Undersökningen ansluter sig till teorier om språklig variation och förändring med fokus på mekanismer som utjämning, förenkling och omtolkning; se Trudgill (1986) och Hinskens (1996). Den bygger också på metoder och forskningsrön inom sociodialektologi (Auer Hinskens 1996, Hinskens, Auer Kerswill 2005) och traditionell dialektologi (Ordbok över Finlands svenska folkmål 1976–). I studiet av de förändringar som sker i dialekterna vid övergången från tre genus till två tas fasta på vilken potential det finns hos de undersökta språkdragen att omformas till dialektmarkörer (Labov 1972) i de moderna varieteter som talas i östra Nyland i dag. Primärmaterialet för undersökningen består av 25 bandinspelningar från 1960–70-talen med östnyländska informanter födda under perioden 1881–1913. Dessutom har nedslag gjorts i nya inspelningar, inspelade 2005–2008 på samma orter. Inspelningarna från 2000-talet omfattar 15 informanter, födda under perioderna 1927–1947 (5 informanter) och 1976–1988 (10 informanter). I studien har kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats.

Resultaten visar att det bland informanterna finns olika strategier i bruket av språkdragen. I dag har de flesta östnyländska talarna övergått till ett tvågenussystem med utrum och neutrum. Av de variabler som har studerats har den neutrala pronomenvarianten he(t), det maskulina pronomenet han och de traditionella varianterna av en grupp bestämda slutartiklar fått nya funktioner som dialektmarkörer. I den språkliga förändring som sker vid dialektutjämning försvinner genusdistinktionerna och genustillhörigheten förbleknar. I denna förändringsprocess kan dessa pronomen och slutartiklar stegvis omtolkas till identitetsmarkörer. De förändringar som sker i dialekterna hänger nära samman med samhällsförändringar som medfört att de rurala samhällena har urbaniserats. Då de dialekttalande upplever att de traditionella värdena i språket och kulturen är hotade börjar de markera sin dialektala identitet genom att använda dialektmarkörer.
URI: URN:ISBN:978-952-10-6276-6
http://hdl.handle.net/10138/19665
Date: 2010-06-12
Copyright information: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search Helda


Advanced Search

Browse

My Account