Multilitteracitet i den nya läroplanen : En kvalitativ forskningsstudie i hur modersmålslärare i svenskspråkiga gymnasier förhåller sig till multilitteraciteten i den nya läroplanen

Show simple item record

dc.contributor Helsingin yliopisto, Humanistinen tiedekunta, Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos fi
dc.contributor University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies en
dc.contributor Helsingfors universitet, Humanistiska fakulteten, Finska, finskugriska och nordiska institutionen sv
dc.contributor.author Fabritius, Ilse
dc.date.issued 2017
dc.identifier.uri URN:NBN:fi:hulib-201709215402
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/10138/224548
dc.description.abstract Den nya läroplanen för gymnasier som togs i bruk från och med hösten 2016 fokuserar mycket på multilitteracitet och det vidgade textbegreppet. Som allmänna mål för gymnasieundervisningen sägs att studerandenas multilitteracitet ska utvecklas och ett allmänt tema för alla gymnasier är medier och multilitteracitet. Utöver det här tas begreppet multilitteracitet upp på flera ställen under avsnittet för läroämnet modersmål och litteratur. Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur lärare i modersmål och litteratur främjar studerandenas multilitteracitet och hur det syns i deras undervisning. Undersökningen fokuserar också på studentprovet i modersmål och litteratur som från och med hösten 2018 kommer att vara digitalt. Jag har tagit reda på hur digitaliseringen av studentprovet påverkar lärarnas undervisning och materialanvändning. Avhandlingens teoretiska bakgrund baserar sig främst på den nya läroplanen för gymnasiet som togs i bruk från och med hösten 2016. Som källor för att förklara begreppen multilitteracitet och det vidgade textbegreppet har jag bland annat använt mig av Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen (2016), Cope & Kalantzis (2015) samt Kupiainen, Kulju och Mäkinen (2015). Materialet för undersökningen består av fem intervjuer med gymnasielärare i modersmål och litteratur från fyra olika svenskspråkiga skolor. Jag har sedan transkriberat intervjuerna och kategoriserat svaren enligt forskningsfrågorna och syftet med undersökningen. Frågorna är mycket öppna till sin natur för att jag vill att svaren ska vara så spontana som möjligt. Vissa svar skiljer sig från varandra och det framgår ur svaren att lärarna har tolkat frågorna på lite olika sätt. Eftersom jag bara har intervjuat fem lärare kan jag inte dra några större slutsatser, men vissa riktlinjer syns ändå i mina resultat. Lärarna skulle gärna önska mera fortbildning angående hur multilitteraciteten ska synas i undervisningen och de saknar även mera information om det nya studentprovet. De flesta var överens om vad som iavses med begreppet multilitteracitet och det kom även fram vissa utmaningar med materialanvändningen som t.ex. frågan om vad som ska utelämnas och utmaningar med att hitta material. sv
dc.language.iso swe
dc.publisher Helsingin yliopisto fi
dc.publisher University of Helsinki en
dc.publisher Helsingfors universitet sv
dc.title Multilitteracitet i den nya läroplanen : En kvalitativ forskningsstudie i hur modersmålslärare i svenskspråkiga gymnasier förhåller sig till multilitteraciteten i den nya läroplanen sv
dc.type.ontasot pro gradu -tutkielmat fi
dc.type.ontasot master's thesis en
dc.type.ontasot pro gradu-avhandlingar sv
dc.subject.discipline Scandinavian Languages (Native Speakers) en
dc.subject.discipline Pohjoismaiset kielet, ruotsi äidinkielenä fi
dc.subject.discipline Nordiska språk, svenska som modersmål sv
dct.identifier.urn URN:NBN:fi:hulib-201709215402

Files in this item

Files Size Format View
gradu_ilse_fabritius.pdf 689.2Kb application/pdf View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record