Semiosfärerna över Helsingfors : Kjell Westös romankvartett i intrakulturell och interkulturell översättning

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:ISBN 978-951-51-3842-2
Title: Semiosfärerna över Helsingfors : Kjell Westös romankvartett i intrakulturell och interkulturell översättning
Author: Tallberg-Nygård, Manuela
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: This study explores differences between intracultural translation (into Finnish) and intercultural translation (into German) of culture- and location-bound Finland-Swedish literature. The key concepts used in this analysis are the semiosphere (Lotman) coined in cultural semiotics and the chronotope (Bakhtin). The research material consists of four novels by the Finland-Swedish author Kjell Westö: Drakarna över Helsingfors (1996), Vådan av att vara Skrake (2000), Där vi en gång gått (2006) and Gå inte ensam ut i natten (2009). All four novels have been translated into Finnish, Leijat Helsingin yllä (1996), Isän nimeen (2000), Missä kuljimme kerran (2006) and Älä käy yöhön yksin (2009), while three of them have been translated into German, Vom Risiko, ein Skrake zu sein (2005), Wo wir einst gingen (2008) and Geh nicht einsam in die Nacht (2013). In these novels the fictive characters’ microhistory runs parallel with the authentic history of Finland. Westö is known for embedding his stories in a Finnish environment, with a special emphasis on the bilingual society, Helsinki as a location, the Finland-Swedish dimension, and the meeting of the Finland-Swedish with the Finnish. Translations are the means of spreading minority literature to a wider audience and of increasing awareness and understanding of a minority. This can be achieved both on an intracultural and an intercultural level. This interdisciplinary study combines methodology and concepts of cultural semiotics, translation studies, linguistics, and literature studies to answer three research questions. The first question addresses the intra- and extralinguistic phenomena Westö uses to create the fictive Finland-Swedish semiosphere in the four novels about Helsinki. I call these semiosphere-specific phenomena, and they include both facts and fiction and can further be divided into four main categories: society, location, characters and culture. These are the main construction blocks of the semiosphere. The next step is to analyze how these phenomena are conveyed into the Finnish and German translations. The third phase is to identify possible differences between the intracultural and intercultural translations. The translation analysis focuses on recognizing what has been preserved and what has been changed in the translations. On a global level the question is how to reproduce implicit and explicit references to the Finnish society, the bilingual environment, and the Finland-Swedish dimension, while the solutions on the local level focus on how the global choices are implemented. The results show that the local solutions that have been applied in the translations into Finnish without any problems, as one would expect, follow a systematic pattern that creates a similar illusion of society, location, characters, and culture as the source text. In the intercultural translation, however, the sociocultural space differs and thus the phenomena that are used to create the illusion of society cause problems in translation. The local solutions vary more in the German translations, rendering a target text that is more distant from the source text thus affecting the style.Med utgångspunkt i det kultursemiotiska begreppet semiosfär (Lotman) och begreppet kronotop (Bachtin) behandlar min studie intrakulturell översättning till finska och interkulturell översättning till tyska av ett urval kultur- och platsbunden finlandssvensk skönlitteratur. Materialet består av den finlandssvenska författaren Kjell Westös romankvartett Drakarna över Helsingfors (1996), Vådan av att vara Skrake (2000), Där vi en gång gått (2006) och Gå inte ensam ut i natten (2009). Alla fyra romaner har översatts till finska, Leijat Helsingin yllä (1996), Isän nimeen (2000), Missä kuljimme kerran (2006) och Älä käy yöhön yksin (2009), medan tre av dem översatts till tyska, Vom Risiko, ein Skrake zu sein (2005), Wo wir einst gingen (2008) och Geh nicht einsam in die Nacht (2013). Romanerna skildrar fiktiva personers mikrohistoria parallellt med det autentiska samhällets makrohistoria. Westö är känd för att förankra sin produktion i den finländska miljön, framför allt med betoning på det tvåspråkiga samhället, den helsingforsiska miljön och den finlandssvenska dimensionen samt mötet med det finska. Genom översättning kan minoritetslitteraturen spridas vidare till en bredare läsekrets och öka förståelsen för minoriteten. Det säregna är att det kan ske såväl intrakulturellt som interkulturellt. Undersökningen är interdisciplinär och bygger på ett kultursemiotiskt, översättningsvetenskapligt, språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt perspektiv. Min studie utgår från tre forskningsfrågor, varav den första är att granska med vilka inom- och utomspråkliga företeelser Westö bygger upp den fiktiva finlandssvenska semiosfären i de fyra Helsingforsromanerna. Dessa benämner jag semiosfärspecifika företeelser, som omfattar såväl fakta som fiktion och kan sorteras under fyra helheter, nämligen samhället, platsen, personerna och kulturen, som utgör de byggstenar som skapar grunden för semiosfären. Följande steg är att analysera vilka lösningar som återfinns i de finska och tyska översättningarna när det gäller dessa företeelser för att därefter kunna dra slutsatser om hurdana skillnader som kan skönjas mellan intra- och interkulturell översättning i mitt material. Den översättningsvetenskapliga analysen har styrts av frågan om vad som har bevarats och vad som har ändrats i översättningarna. På global nivå handlar det om att återge implicita och explicita hänvisningar till det finländska samhället, den tvåspråkiga miljön och den finlandssvenska dimensionen, medan lösningarna på lokal nivå fokuserar på hur de globala valen genomförs. Resultatet visar att de lokala lösningar som tillämpats vid översättning till finska problemfritt, som väntat, följer ett systematiskt mönster som ger upphov till samma illusion av samhället, platsen, personerna och kulturen som källtexten. I och med det icke-gemensamma sociokulturella rummet utgör vissa företeelser som bygger upp illusionen däremot översättningsproblem vid interkulturell översättning. De tyska översättningarna uppvisar större variation i de lokala lösningarna, vilket fjärmar måltexten från källtexten och påverkar stilnivån.
URI: URN:ISBN:ISBN 978-951-51-3842-2
http://hdl.handle.net/10138/228325
Date: 2017-12-15
Subject:
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Semiosfä.pdf 2.089Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record