The Legal Guardian and Married Women : Norms and Practice in the Swedish Realm 1350-1450

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-3893-4
Title: The Legal Guardian and Married Women : Norms and Practice in the Swedish Realm 1350-1450
Author: Cederbom, Charlotte
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies, History (Sw.)
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: The purpose of this dissertation is to research the guardian (Sw. malsman) and the guardianship in the Swedish realm 1350-1450, with focus on how this affected married women’s legal capacity. The purpose is reached by comparing written law with practice. The medieval Swedish word malsman is usually translated into legal guardian, which is also the modern meaning of the word. In Magnus Eriksson’s Law of the Realm from 1350 – the first law to apply to the whole realm – it was stated that a husband should be the malsman of his wife once they were married. The malsman and guardianship are therefore frequently used in research on medieval and early modern women as an explanatory model for the gender related hierarchies within marriage. According to this, the husband, as malsman, was his wife’s legal representative, and supposed to represent her in all legal matters. By studying the history of the malsman, in the laws preceding the Law of the Realm, I provide evidence of that the malsman system was introduced into the realm wide legislation through the regional law of Östergötland, in southern Sweden. I further show that the only regional laws in which a malsman, and a gendered legal guardianship over women, even existed were the laws of the Göta regions in the south. In the laws of the Svea regions, in the north, neither the word malsman nor the function of the husband as guardian can be found. Since the Law of the Realm came to be derived from both the regional law of Östergötland and that of the northern region Uppland – of which only the former recognized the malsman system – the new law became an equivocal compromise regarding the legal capacity of women. According to the law, married women were legally able and had procedural capacity, but the husband was still malsman. In order to compare the law with practice, I have read more than 6000 original charters. Based on these, I have created a database containing all the charters in any way concerning women from 1350-1450. The database contains closer to 3700 charters, and enables statistical calculations of women’s de facto actions in a multitude of legal matters. Through these statistics, it becomes obvious that married women could represent themselves at the assembly (Sw. ting), and participate in legal rituals, and that they hence were legally able and had the procedural capacity described in the law also in practice. My dissertation also shows that married women had control over their own landed property, that they were especially active in donations, and that women by no means were passive transmitters of land between men as has been argued by previous research. Women could, and did benefit from what they owned. My dissertation further shows that women, regardless of marital status, participated in legal matters to a far lesser extent than what men did. Even if women had legal capacity, law and legal matters were still a heavily male dominated area. This can, however, not be tied to the malsman system even by the middle of the 15th century. The system incorporated into the Law of the Realm, from the Göta regions, had not spread to the rest of the realm in practice even a hundred years after the creation of the law. The hierarchies within marriage had significant regional differences during the whole period studied here, and a uniform malsman system did not exist.Syftet med den här avhandlingen är att undersöka målsmannen och målsmanskapet i Sverige 1350–1450, med särskilt fokus på hur målsmanskapet påverkade gifta kvinnors rättsliga kapacitet. Syftet uppnås genom att jämföra lag och praxis. I Magnus Erikssons Landslag från 1350 – den första rikstäckande lagen – stod det att en man skulle vara sin hustrus målsman när de hade gift sig. Målsmannen och målsmanskapet figurerar därför flitigt i studier av medeltida och tidigmoderna kvinnor som förklaringsmodell till de genusrelaterade hierarkierna inom äktenskapet. Enligt detta skulle maken, i egenskap av målsman, vara sin hustrus lagliga ombud och representera henne i rättsliga angelägenheter, samt vara den som disponerade hennes egna och hela hushållets gemensamma jordegendomar. Genom att undersöka målsmannens historia i de lagar som föregick rikslagen, landskapslagarna, kan jag emellertid påvisa att målsmanssystemet infördes i landslagen via Östergötlands landskapslag. De enda landskapslagarna som överhuvudtaget kände till målsmanskapet och ett manligt förmyndarskap över kvinnor hörde till Götaregionen, och i Svearegionens landskapslagar fanns varken ordet ”målsman” eller själva systemet med manliga förmyndare (legal guardians) för kvinnor. Eftersom landslagen kom att baseras primärt på Östgötalagen och Upplandslagen – av vilka den senare inte kände till målsmanskapet – blev den nya lagen en tvetydig kompromiss beträffande kvinnors rättsliga kapacitet. Enligt lagen var gifta kvinnor myndiga och hade processbehörighet, men maken var likväl målsman. För att kunna jämföra lagen med praxis har jag läst över 6 000 urkunder i original, och utgående ifrån dessa skapat en databas innehållande alla urkunder som på något vis rör kvinnor från 1350–1450. Databasen, som kom att innehålla närmare 3 700 urkunder, möjliggör statistiska beräkningar av kvinnors faktiska deltagande i en lång rad rättsliga ärenden. På så vis blir det uppenbart att gifta kvinnor kunde representera sig själva på tinget och delta i juridiska ritualer, och att de därmed var myndiga och hade processbehörig så som lagen föreskrev även i praxis. Min avhandling visar också hur gifta kvinnor disponerade sin egen jord, att de var särskilt aktiva när det gällde donationer samt att kvinnor ingalunda var passiva överförare av jordegendomar mellan män utan att de hade rättslig kapacitet att själva dra nytta av vad de ägde. Avhandlingen visar dock också att kvinnor, oavsett civilstatus, deltog i rättsliga ärenden i betydligt mindre utsträckning än vad män gjorde. Även om kvinnor hade rättskapacitet var juridiska angelägenheter företrädesvis männens arena. Detta kan dock inte ännu vid 1450 knytas till målsmanskapet. Det system som kommit in i lagen från Götaregionen hade nämligen inte under de första hundra åren efter lagens tillblivande i praxis spridit sig över resten av riket. Hierarkierna inom äktenskapet hade stora regionala skillnader under hela undersökningsperioden och något enhetligt målsmanssystem står inte att finna.
URI: URN:ISBN:978-951-51-3893-4
http://hdl.handle.net/10138/229242
Date: 2017-12-08
Subject:
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
THELEGAL.pdf 1.484Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record