“Det är en sådan där hydra” : En kvalitativ intervjustudie om kvinnliga journalisters upplevelser av näthat

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201712125843
Title: “Det är en sådan där hydra” : En kvalitativ intervjustudie om kvinnliga journalisters upplevelser av näthat
Author: Hillo, Celia
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Social Research
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2017
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201712125843
http://hdl.handle.net/10138/229564
Thesis level: master's thesis
Discipline: Viestintä
Media and Communication Studies
Medier och kommunikation
Abstract: Denna avhandling behandlar kvinnliga finländska journalisters upplevelser av näthat. Fenomenet drabbar många grupper i samhället, men särskilt utsatta är personer som verkar i offentligheten. Det står klart att journalister av båda könen möter hat i samband med arbetet, men kvinnliga journalister möter i större grad sexualiserat hat. Näthatet är inte enbart bekymmersamt för de drabbades del, utan också från ett bredare samhälleligt perspektiv. Detta eftersom det riskerar att leda till självcensur och därigenom till att färre röster hörs i den offentliga diskussionen. Avhandlingen utforskar journalisternas erfarenheter av näthat och utreder vilka konsekvenser näthatet haft dels på ett yrkesmässigt plan, dels på ett personligt plan. En central frågeställning är huruvida näthatet lett till utövande av självcensur. Den teoretiska diskussionen kretsar kring att begreppsligt klargöra vad hatretorik är och belysa det komplexa förhållandet mellan hatretorik och yttrandefrihet, som åtnjuter ett starkt skydd. Detta innebär utmaningar i strävan att stävja förekomsten av hatretorik. I takt med internets utbredning har bedömningen av yttrandefrihetens gränser blivit en allt mer komplicerad uppgift. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga journalister, som verkar i olika positioner inom press, radio och tv på olika håll i Finland. Av resultaten framgår det att deltagarna mött varierande former av näthat, från öknamn och nedsättande kommentarer till våldtäkts- och mordhot. Invandrings- och flyktingfrågor är teman som med hög sannolikhet triggar näthat, följt av exempelvis feminism. Vidare framgår tydliga upplevelser av sexualiserat hat och sexism. Studien visar att näthatet i allmänhet inte lett till utövande av självcensur, men likväl att detta inträffat för en deltagares del. Det framgår att näthatet även kan ha en provocerande och därigenom sporrande verkan att bita sig fast i ämnen, trots risken för negativa följder. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om de reaktioner känslor som kan väckas av näthat och om de konsekvenser näthatet kan ha. Med detaljerade beskrivningar breddar avhandlingen kunskapsläget om näthat riktat mot en yrkesgrupp, som spelar en mycket central roll för informationsförmedlingen i samhället och därigenom för demokratin. Förbättrad insyn i journalisters upplevelser av näthat gör det lättare att bedöma på vilket sätt de som utsätts kunde stödas och kan sporra till diskussion om hur näthatet effektivare kunde tacklas.
Subject: kommunikation
journalistik
näthat
hatretorik
yttrandefrihet
självcensur
kvinnliga journalister
Subject (yso): Internet


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Hillo_Kommunikationslara .pdf 645.7Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record