Språk och språkideologier i radio och tv : Standardspråk och språkstandarder i finlandssvenska radio- och tv-nyheter

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-4009-8
Julkaisun nimi: Språk och språkideologier i radio och tv : Standardspråk och språkstandarder i finlandssvenska radio- och tv-nyheter
Tekijä: Stenberg-Sirén, Jenny
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta, suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (artikkeli)
Tiivistelmä: The object for this sociolinguistic study is the language and the language ideologies in Finland-Swedish broadcast news 1970–2009. The focus is on the pronunciation in the news readings and on the opinions and attitudes of the journalists. I analyze the journalists’ views on different language varieties and on media language norms. The phonological variation analysis is based on the pronunciation guidelines used within the Swedish section of the Finnish Broadcasting Company (YLE), called Svenska Yle ‘Swedish YLE’, and the study is descriptive as well as diachronically comparative. The study shows that the pronunciation in the news readings follows the pronunciation recommendations closely. For example, the final phoneme /t/ in definite nouns (e.g. bordet ‘the table’) and in non-finite verb forms (e.g. hoppat ‘[has] jumped’) is pronounced clearly, whereas it is almost always left out in everyday speech and in dialects. In addition, the study shows a shift towards a more formal pronunciation in the 1990s and 2000s also for short function words, such as efter ‘after’ or vid ‘by’. Furthermore, the study shows changes in two features that are characteristic of Finland-Swedish quantity. The Swedish rules of quantity require either V:C or VCC – for example /va:ra/ ‘to be’ – but the short form /vara/ is a normal feature in many dialects and in everyday speech in Swedish spoken in Finland. The study shows that this feature has increased slightly in the news readings. The other socially distributed quantity feature is the combination of a long vowel and a long consonant, for example in the word baka ‘to bake’, which in the Helsinki-region can be pronounced /ba:kka/. The frequency of this Helsinki-trait has decreased markedly in the news readings during the 1990s and 2000s. My results show that the pronunciation has become closer to the norm for some variables, while other variables have become regionally and socially more neutral. This interpretation is supported by the strong standard language ideology that journalists at Swedish YLE express. Even though many journalists would like to have a wider range of varieties on air, the standard language ideology still dominates their views, and they link this to the quality associated with public service values. The changes in the pronunciation in the news readings can be interpreted as a sociolinguistic neutralization of the standard language. The pronunciation is closer to the norms in some cases, but simultaneously closer to everyday speech. Especially the changes in the socially marked quantity features have made the standard language in the news readings regionally and socially more neutral, which can lead to a wider acceptance of the standard. I interpret this as a sign of a continuous standardization process of the Finland-Swedish standard language.Studien Språk och språkideologier i radio och tv – standardspråk och språkstandarder i finlandssvenska radio- och tv-nyheter undersöker språket och språkideologierna vid de finlandssvenska radio- och tv-nyheterna 1970–2009. Fokus ligger på uttalet i upplästa nyhetstexter och på journalisternas åsikter om och attityder till språknormerna och till olika språkvarieteter. Uttalet analyseras utgående från uttalsrekommendationerna i Svenska Yles interna handböcker och studien visar att uttalet följer rekommendationerna mycket väl. Till exempel uttalas slutljuden i bestämda substantiv i neutrum (taket, bordet), i verb i supinum (hoppat, suttit) och i korta funktionsord (vid, efter, mycket) betydligt oftare i nyhetsuppläsningarna än i vardagligt talspråk. Bortfallet av slutljuden minskar från 1970-talet till 2000-talet och uttalet blir alltså mer normnära med tiden. Undersökningen visar också förändringar i två kvantitetsdrag typiska för finlandssvenskan. Kortstavigt uttal, t.ex. /vara/ i stället för /va:ra/, visar tendenser till en ökning i de upplästa nyhetstexterna, vilket för uttalet närmare vardagligt talspråk. Det andra kvantitetsdraget, uttal med lång tonlös konsonant efter lång betonad vokal (t.ex. /ba:kka/) som framför allt förekommer i det bildade Helsingforsspråket, har minskat kraftigt i nyhetsuppläsningarna under 1990-talet och 2000-talet. Journalisterna ger tydligt uttryck för en standardspråksideologi i sina åsikter och attityder och betonar att mediespråket ska vara korrekt. De lyfter också fram en önskan om större mångfald, med fler regionala drag i etern och ett mer vardagsnära språk, men den standardspråksideologi som kan sägas ingå i public service-uppdragets kvalitetsbegrepp är ändå klart dominerande. Förändringarna i uttalet i de upplästa nyhetstexterna i kombination med journalisternas språkideologi kan tolkas som en sociolingvistisk neutralisering av standardspråket. Uttalet har blivit mer normnära gällande bortfallet av slutkonsonanter i ett flertal ordgrupper, men samtidigt mer vardagsspråkligt i och med det ökande kortstaviga uttalet. Därtill har det Helsingforstypiska särdraget med lång tonlös konsonant efter lång betonad vokal minskat kraftigt, vilket gör nyhetsspråket mer allfinlandssvenskt. Standardspråket i nyheterna har således både blivit mer normnära och regionalt och socialt mer neutralt, vilket kan leda till en större acceptans bland språkbrukarna. Förändringen kan ses som en effekt av en fortlöpande standardisering av det finlandssvenska standardspråket.
URI: URN:ISBN:978-951-51-4009-8
http://hdl.handle.net/10138/231155
Päiväys: 2018-02-09
Avainsanat:
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Latausmäärä yhteensä: Ladataan...

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä
Språkoch.pdf 2.278MB PDF Avaa tiedosto

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot