Namn - språk - ställe : Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-4299-3
Julkaisun nimi: Namn - språk - ställe : Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum
Tekijä: Syrjälä, Väinö
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (artikkeli)
Tiivistelmä: This study focuses on the effect language use in the public space has for language users’ perception of towns in bilingual Finland and how these perceptions construe specific bilingual places. Of central concern is the methodology used within both onomastics and the general study of linguistic landscapes: I ask, what is the best way to take into account the views of language users in these kinds of studies? A fundamental starting point is the distinction between geographical spaces and socially significant, perceived places. Furthermore, an analysis of the role of proper names in the linguistic landscapes, and of the perceptions of linguistic places, allows for a discussion of the status of Swedish in the Finnish society. The study is carried out within the sociolinguistic branch of linguistic landscape studies, a field with focus on visual language use in public spaces. I have also used more ethnographic (folk-onomastic) methods to study the views of language users. The study uses three types of material: (1) an analysis of the linguistic landscapes in the bilingual towns Grankulla and Karis in Southern Finland; (2) a questionnaire targeted at language users from these same towns; and (3) an experimental case-study of teenagers’ own observations of the linguistic landscape in two suburbs of Helsinki. My thesis consists of five articles. In three of these, my focus is on the use of proper names. Taking a socio-onomastic approach I discuss the relation between name and place in the light of language users’ choice between parallel toponyms (article A), the role of names in the linguistic landscape of bilingual Finland (article C), and the relation between commercial naming and bilingualism of the society (article D). In the remaining two articles my focus is on language users’ views on the linguistic landscape: inhabitants’ perceptions of and preferences for language use in the public space (article B) and teenagers’ observations (article E). The results of my study highlight the important role that linguistic landscapes have for the perceived bilingualism of the towns and suburbs analysed. Swedish is, and is perceived to be, visible in the public space. This is, however, to a large extent due to the official, regulated language use. The subordinate position of the language in commercial contexts still raises questions about its actual status in the society. The use of proper names does not support an unambiguous sense of a bilingual place either. Overall, the perceptions of language users are based on more factors than simply the visible use of names and languages in the public space. The use of different methods shows the methodological potential for new perspectives on the study of linguistic landscapes. With a questionnaire one can relatively easily analyse the reliability of a researcher’s own understanding of a linguistic landscape in relation to the perceptions of other language users. By taking into account their views, even questions about the visibility of certain signs and their importance for the perceived status of a language in a society can be approached in greater detail. Proper names are an integral part of all linguistic landscapes. At the same time, they are often open for different interpretations. This is why I argue that names should be made more visible in every analysis of linguistic landscapes. Further studies are needed to shed light on how names are being interpreted in the multimodal context of language in public space.I denna avhandling diskuterar jag hur språkbruket i det offentliga rummet påverkar språkbrukarnas uppfattningar av städer i Svenskfinland som tvåspråkiga ställen. Särskild tyngd ges åt en metodologisk diskussion med syfte att bättre ta hänsyn till språkbrukarnas synpunkter i kartläggningen av lingvistiska landskap. Distinktionen mellan den geografiska platsen och det föreställda stället utgör en central utgångs-punkt. Vid sidan av svenskans ställning i det finländska samhället fokuserar jag på namnens roll i det lingvistiska landskapet och i uppfattningarna om språkliga ställen. Utgångspunkten för avhandlingen är studiet av lingvistiska landskap, ett relativt nytt fält inom sociolingvistiken med intresse för språket i det offentliga rummet. Jag har dessutom använt mer etnografiska (folkonomastiska) metoder för att undersöka språkbrukarnas synpunkter. Arbetet baserar sig på tre typer av material: 1) en kartläggning av de lingvistiska landskapen av städerna Grankulla och Karis, 2) en enkätstudie genomförd i samma städer och 3) en experimentell fallstudie om ungdomars observationer av språkbruket i två förorter i Helsingforsregionen. Avhandlingen består av fem delstudier. I tre av dessa fokuserar jag namnbruket: förhållandet mellan namn och ställe i ljuset av språkbrukarnas val mellan parallella ortnamn (studie A), namnens roll i Svenskfinlands lingvistiska landskap (studie C) och förhållandet mellan kommersiellt namnbruk och tvåspråkighet (studie D). I två delstudier är fokus på språkbrukarnas synpunkter på det lingvistiska landskapet: stadsbornas uppfattningar om och preferenser för språkbruket i gatubilden (studie B), samt ungdomars egna observationer av det lingvistiska landskapet (studie E). Undersökningarna pekar på den viktiga roll lingvistiska landskap har för städernas tvåspråkighet. Svenskan är, och uppfattas vara, synligt i det offentliga rummet. Detta är dock till stor del tack vare det officiella språkbruket: språkets underordnade ställning i kommersiella sammanhang väcker frågor om språkets egentliga status i samhället. Namnbruket stöder inte heller entydigt idén om två-språkiga ställen. Överlag baserar sig språkbrukarnas uppfattningar om det språkliga stället på fler faktorer än endast namn och språkbruket i det offentliga rummet. De olika metoderna visade potential för att ge nya perspektiv på studiet av lingvistiska landskap. Med hjälp av enkätunderskökningen kan man relativt enkelt analysera pålitligheten av forskarens egen kartläggning i förhållande till språk-brukarnas uppfattningar. Genom att delaktiggöra språkbrukare i studiet av lingvistiska landskap kan man dessutom diskutera bland annat synligheten av enskilda skyltar och deras betydelse för språkens uppfattade status i samhället. Namn är centrala i alla lingvistiska landskap samtidigt som de ofta är öppna för olika tolkningar. Därför borde namn göras mer synliga i alla analyser av lingvistiska landskap. Ytterligare studier krävs för att fastställa hur namn tolkas i den multimodala kontexten av språk i det offentliga rummet.
URI: URN:ISBN:978-951-51-4299-3
http://hdl.handle.net/10138/235244
Päiväys: 2018-06-14
Avainsanat:
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Latausmäärä yhteensä: Ladataan...

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä
NAMNSPRÅ.pdf 3.183MB PDF Avaa tiedosto

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot