”Varför är våra böcker skrivna på gymnasiesvenska?” Språkbadselevers syn på språket i läroböcker i grundskolan

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201806132555
Julkaisun nimi: ”Varför är våra böcker skrivna på gymnasiesvenska?” Språkbadselevers syn på språket i läroböcker i grundskolan
Tekijä: Kuhna, Merja
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, Humanistinen tiedekunta, Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: pro gradu -tutkielmat
Tiivistelmä: Språkbadselever är en del av det finländska grundskolesystemet. Deras undervisningsspråk är ett andraspråk, i detta fall svenska, vilket innebär vissa utmaningar i läsförståelsen. Läroböck-erna är det material som eleverna i dag mest arbetar med, men de svenskspråkiga läroböckerna i Finland är inte alltid skrivna för sin målgrupp, böckerna kan alltså antas ha läsförsvårande drag. Denna avhandling undersöker språkbadselevers åsikter om språket i läroböcker. Valet föll på historieböcker eftersom dessa ansetts mycket svåra att förstå. I undersökningen används två finlandssvenska läroböcker och en rikssvensk motsvarighet per stadium för att informanterna ska kunna jämföra dessa. Avhandling har tre syften. Det första är att undersöka vad språkbads-eleverna har för åsikter om språket i och uppbyggnaden av historieböckerna. Det andra syftet är att ta reda på vilka förslag de har till förbättringar för att underlätta läsandet och förståelsen. Tredje syftet är att utreda hur stor del av texten som eleverna anser att de inte förstår. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär och öppen diskussion med ele-verna i december 2017. Urvalsunderlaget bestod av 38 elever i årskurserna 4–5 och 7–8 från skolor i Helsingforsregionen. Samtliga informanter har deltagit i språkbadsundervisning sedan daghemmet. Resultaten visar att alla informanterna bedömer de svenskspråkiga historieböckerna som svåra, speciellt de finlandssvenska. I dem kritiseras ordvalet mest. Att lågstadieeleverna har mycket stora besvär med att förstå läroböckerna beror enligt högstadieeleverna på att språket i böcker-na är detsamma oavsett ålder, språket försvåras alltså inte med ålder utan är lika svårt obero-ende av stadium och ålder. Eleverna i årskurs 4 strök under mellan 6,9 och 26 procent av orden i texterna, de flesta i årskurs 5 mellan 6,3 och 23 procent, årskurs 8 mellan 0,4 och 5,9 procent, och årskurs 9 mellan 0,6 och 5,6 procent. De rikssvenska läroböckerna får beröm för sitt ord-val och sättet att förklara i den löpande texten. Beröm får också styckesindelningen med tydliga rubriker och underrubriker. I de finlandssvenska böckerna tycker eleverna mest om de lite längre meningarna med bindeord som förklarar och leder läsandet, de korta stackatomeningar-na i de rikssvenska läroböckerna upplevs svåra att förstå. Eleverna efterfrågar läroböcker som utgår från dem som läsare, från deras ålder, utvecklingsnivå, samt vilket sammanhang man tänkt sig att läroboken ska användas i.
URI: URN:NBN:fi:hulib-201806132555
http://hdl.handle.net/10138/236209
Päiväys: 2018
Avainsanat: språkbad
andraspråk
läroböcker
ordförråd
läsförståelse
Oppiaine: pohjoismaiset kielet, ruotsi toisena kotimaisena kielenä
Scandinavian Languages (Second Domestic Language)
Nordiska språk, svenska som andra inhemska språk


Tiedostot

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä

Tähän julkaisuun ei ole liitetty tiedostoja

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot