Browsing by Subject "Baltikum"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Forslund, Maria Emilia (2005)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka demokratiseringen i Östeuropa med fokus på de baltiska staterna Estland Lettland och Litauen. Genom en komparativ analys över transitionen och konsolideringen av demokratin mellan Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina märker man tydligt hur demokratiseringen lyckats i Baltikum. Avhandlingen är förklarande och målet är att åstadkomma en genomgripande analys över demokratiseringsprocessen i Östeuropa. Mera detaljerat studeras konsolideringen av demokratin i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Som teoretisk referensram har använts Dankwart Rustows transitionsteori från 1970- talet. Även andra transitionsteoretiker som t.ex. Yossi Shain och Juan Linz diskuteras. För att bättre beskriva teorin och dess karaktär har konsolideringen av demokratin behandlats skilt. Robert Dahls, Juan Linz & Alfred Stepans samt Berglund et al. analyser över konsolideringen stöder användningen av den valda teorin samt studiens uppdelning. Metoden i avhandlingen är deskriptiv men vissa delar har betydelsefulla komparativa inslag. De centrala begreppen demokrati och demokratisering har diskuterats utgående från Robert Dahls och Axel Hadenius teorier och analyser. Även Samuel Huntingtons demokratiseringsvågor presenteras i arbetet. Valet av de oberoende variablerna - det politiska systemet, geopolitik, ekonomisk utveckling, elitförhållanden, nationalism och etnicitet samt civilsamhället - baserar sig på Sten Berglunds et al. omfattande studie över demokratiseringen i Östeuropa. Den beroende variabeln baserar sig på Freedom House uträkningar och den fastställda frihetsgraden. Även andra Freedom House uträkningar används och dessa stöder även frihetsgraden. Avhandlingens empiriska del är tvådelad. Undersökningen över transitionen i Östeuropa är komparativ. Trots att transitionen var väldigt liknande i alla sex länder och alla klarade igenom transitionen var den därpå följande samhälleliga utvecklingen inte det. Baltikum som region har jämfört med de övriga länderna styrt den demokratiska utvecklingen på rätt spår. Vidare kartläggs konsolideringen av demokratin detaljerat för Estland, Lettland och Litauen utgående från de valda förklarande variablerna. Utfallet av den empiriska undersökningen visar att de valda oberoende variablerna korrelerar med utvecklingen i alla sex länder och även med den valda beroende variabeln. Utfallet i studien om de baltiska länderna finner inte stora komparativa skillnader men att sådana ändå existerar. Institutioner och policyval är avgörande för transitionsländer och den lyckade demokratiseringen i Baltikum kan långt tillskrivas det internationella samfundet.