Tilltal i reklamfilm : Du-reformen i ett historiskt perspektiv

Show simple item record

dc.contributor Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta fi
dc.contributor Helsingfors universitet, humanistiska fakulteten, Finskugriska och nordiska avdelningen sv
dc.contributor University of Helsinki, Faculty of Arts en
dc.contributor Kielentutkimuksen tohtoriohjelma fi
dc.contributor Doktorandprogrammet i språkforskning sv
dc.contributor Doctoral Programme in Language Studies en
dc.contributor.author Fremer, Maria
dc.date.accessioned 2018-11-12T06:24:02Z
dc.date.available 2018-12-05
dc.date.available 2018-11-12T06:24:02Z
dc.date.issued 2018-12-15
dc.identifier.uri URN:ISBN:978-951-51-4629-8
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/10138/260548
dc.description.abstract The cultural emancipation of the 1960s changed the speech culture in Europe, and even more so in the Nordic countries. In Sweden, address practices underwent a change from an intricate system of honorifics, titles and names, to a nearly universal use of the informal 2nd person singular du. This process, often called the “du-reform”, was more forceful than the corresponding processes of informalization around the same period in other languages, e.g. in English, French, and German. The Swedish du-reform was also a driving force that influenced other languages. Most studies on the du-reform have, however, been based on reported usage. This lack of information about actual usage of address terms in context is what I am focusing on in this study. My study compares forms of address in Swedish advertising films over time, from 1915 up to present times. Results show that the common understanding of the du-reform, as taking place very quickly (usually dated to 1967), needs modification. In the advertising films signs of a change underway are evident from the late 1950s, and the new system had not been properly settled on until the early 1970s. Moreover, the old system of address is not as strictly limited to formal address by titles as has been suggested in previous research. The du-reform is a prime example of language change, with the address system being in a transitional state over a course of fifteen years. I explain this change in terms of democratization, informalization, intimization and conversationalization. The du-reform is one of many simultaneous changes that can be observed in both language, society and culture, as it appears in the films. Keywords: address practice, Swedish, advertising films, language change, sociolinguistics en
dc.description.abstract I den här studien analyserar jag du-reformen från ett sociolingvistiskt perspektiv, genom en undersökning av tilltalsformer i bruk. Materialet består av sverigesvenska reklamfilmer. En del är korta annonsfilmer som visats före huvudfilmen på bio, andra är längre filmer (framför allt så kallade husmorsfilmer) som visats på separata föreställningar. Den äldsta filmen är från 1915 och den nyaste från 2013, men huvudfokus ligger på tre decennier kring tiden för du-reformen: 1950-, 1960- och 1970-talet. Syftet med undersökningen är att bidra till förståelsen av du-reformen, som enligt den gängse uppfattningen skedde mycket snabbt, och innebar en övergång från ett komplicerat tilltalsskick med starka krav på titulering till ett allmänt duande. Undersökningen visar att bilden av du-reformen behöver nyanseras. I reklamfilmerna kan man iaktta hur du-reformen växer fram över en tidsperiod på cirka femton år (1958–1973). Tittaren kan tilltalas med både du och ni ända från början av genrens historia och fram till tiden för du-reformen. Titulerandet framstår inte som det enda hövliga tilltalet till obekanta – tvärtom fungerar titulerandet ofta som en markör för personer som ska uppfattas som löjliga. I och med du-reformen försvinner ni, och duandet breder ut sig, från de affektiva kontexter där det hela tiden förekommit, till de neutralt sakliga sammanhang som varit den typiska kontexten för tilltal med ni. Jag visar också hur användningen av du som diskursmarkör ökar i och med du-reformen. Du-reformen är en av flera samtidiga förändringar i språket, samhället och kulturen. Jag diskuterar också hur dessa kan iakttas i filmerna och förklaras genom begreppen demokratisering, informalisering, intimisering och samtalisering. Nyckelord: tilltal, du-reformen, reklam, reklamfilm, du-tilltal, ni-tilltal, titulerande, tittartilltal, språkförändring, sociolingvistik sv
dc.format.mimetype application/pdf
dc.language.iso sv
dc.publisher Helsingin yliopisto fi
dc.publisher Helsingfors universitet sv
dc.publisher University of Helsinki en
dc.relation.isformatof URN:ISBN:978-951-51-4628-1
dc.relation.isformatof Helsingfors: Helsingfors universitet, 2018, Nordica Helsingiensia. 1795-4428
dc.rights Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty. fi
dc.rights This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited. en
dc.rights Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden. sv
dc.subject nordiska språk
dc.title Tilltal i reklamfilm : Du-reformen i ett historiskt perspektiv sv
dc.title.alternative Forms of address in advertising films : The informalization of Swedish address practices in a historical perspective en
dc.type.ontasot Doctoral dissertation (monograph) en
dc.type.ontasot Väitöskirja (monografia) fi
dc.type.ontasot Doktorsavhandling (monografi) sv
dc.ths Östman, Jan-Ola
dc.ths Silén, Beatrice
dc.opn Melander, Björn
dc.type.dcmitype Text

Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Tilltali.pdf 4.289Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record