Mellan två centrum : Raseborgs huvudmän samt deras resurser, aktiviteter och kontakter till Reval 1378-1434

Show simple item record

dc.contributor Helsingin yliopisto, Humanistinen tiedekunta, Filosofian, historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos fi
dc.contributor University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies en
dc.contributor Helsingfors universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning sv
dc.contributor.author Pettersson, Martin Peter
dc.date.issued 2019
dc.identifier.uri URN:NBN:fi:hulib-201902271350
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/10138/299644
dc.description.abstract I avhandlingen studeras Raseborgs huvudmän (hövitsmän och fogdar) under perioden 1378-1434, deras socioekonomiska resurser, aktiviteter och kontakter till Reval (Tallinn). Raseborgs geografiska läge långt från centralmaktens säte i Kalmarunionen och nära det handelscentrum som Reval utgjorde, påverkade i hög grad huvudmännens verksamhetsmöjligheter. Det huvudsakliga källmaterialet består av 84 brev, främst skrivna på lågtyska (Mittelniederdeutsch). Dessa bygger upp den bevarade korrespondensen mellan Raseborgs huvudman och rådet i Reval. Ytterligare källor, främst i form av brev, har i vissa fall använts för att skapa kontext. Syftet med avhandlingen är att erbjuda en mera detaljerad bild än vad som hittills existerat av verksamheten på Raseborg under den studerade perioden. Ämnet utreds genom två huvudsakliga perspektiv. För det första studeras huvudmännens nätverk, vilka ofta var släktskapsbaserade och byggdes upp med äktenskap. Därtill granskas de patron-klientrelationer som existerade. För det andra utförs en detaljgranskning av brevmaterialet i syfte att lyfta fram dels de möjligheter och skyldigheter som borginnehavet innebar, dels huvudmannens verksamhet på borgen. Utgångspunkten för studien är den av Susan Reynolds framlagda idén om att det under medeltiden förekommer en myriad olika typer av förvaltningsprinciper och förhållanden mellan ägare och innehavare av förläningar, och att det kan vara lönsamt att inte bara sätta in hövitsmän och fogdar i feodala strukturer som ofta är efterhandskonstruktioner, utan istället noggrant granska vart fall för sig. Studien vilar på en i forskningen allmänt accepterad teori om att upprätthållandet av en maktposition i det medeltida norden var starkt beroende av tillgången till resurser. Detta berodde bland annat på att samhället var särdeles agrart och på att borgarna och fästningarna, vilka var väsentliga maktcentrum, var dyra att upprätthålla. De frälseliga ätter som innehade stora markägor, hade således också möjlighet att utöva stort politiskt inflytande. Nätverk av olika slag var en naturlig del av detta samhälle där en starkt centralstyrd administration ännu saknades. Med hjälp av äktenskap, patron-klientförhållanden och vänskapsband, skapade samtidens människor dels ett socialt skyddsnät åt sig själva, dels förutsättningar för maktutövning. I avhandlingen görs en nätverksanalys av huvudmännens släktskaps- och patron-klientkontakter. Analysen visar att huvudmännen på Raseborg, speciellt från och med 1400-talets början hade starka band till de på Kastelholm och att banden mellan de två borgarna överlevde även om de olika ätternas representanter byttes ut. Vid studiet av huvudmännens verksamhet visas hur Raseborgs innehavare kunde dra ekonomisk nytta av strandade och förlista skepp. Därtill uppmärksammas en i tidigare forskning framlagd teori om att Raseborg stod i ett ekonomiskt beroendeförhållande till Reval och att befolkningen i Nyland var starkt integrerad med den i Reval. Detta kan bekräftas och kontextualiseras bland annat av den mängd privaträttsliga ärenden som behandlas i korrespondensen. Det är också tydligt att förhållandet mellan Raseborg och Reval var pragmatiskt med en förväntan på ömsesidighet till exempel i bekämpandet av kaperiverksamhet på Finska viken. Kontakten till Reval berodde även på stadens särställning i bland annat kanontillverkning. En av de viktigaste slutsatserna som dras i denna avhandling är att även ett småskaligt brevmaterial med vissa reservationer lämpar sig väl vid studiet av en huvudmans verksamhet på en borg i Östersjöregionen under senmedeltiden. Studien har även möjliggjort en tydligare definiering av förhållandet mellan Raseborg och Reval, samt enskilda specificeringar av olika huvudmäns familjeförhållanden. und
dc.language.iso sv
dc.publisher Helsingin yliopisto fi
dc.publisher University of Helsinki en
dc.publisher Helsingfors universitet sv
dc.subject medeltid
dc.subject Raseborg
dc.subject Kalmarunionen
dc.subject Reval
dc.subject nätverk
dc.subject verksamhet
dc.subject handel
dc.subject hövitsman
dc.subject fogde
dc.subject brev
dc.subject korrespondens
dc.subject Östersjön
dc.subject Österland
dc.subject vrak
dc.subject släkt
dc.subject resursbas
dc.subject konkretisering
dc.subject tovorsichte
dc.subject Hansa
dc.title Mellan två centrum : Raseborgs huvudmän samt deras resurser, aktiviteter och kontakter till Reval 1378-1434 sv
dc.type.ontasot pro gradu -tutkielmat fi
dc.type.ontasot master's thesis en
dc.type.ontasot pro gradu-avhandlingar sv
dc.subject.discipline historia (opetus ruotsiksi) fi
dc.subject.discipline History (teaching in Swedish) en
dc.subject.discipline historia (undervisning på svenska) sv
dc.subject.yso Raaseporin linna und
dc.subject.yso Kalmarin unioni und
dc.subject.yso voudit und
dc.subject.yso Tallinn und
dc.subject.yso kirjeenvaihto und
dc.subject.yso keskialasaksa und
dc.subject.yso keskiaika und
dc.subject.yso Raseborgs slott und
dc.subject.yso Tallinn und
dc.subject.yso Hövitsman und
dc.subject.yso fogdar und
dc.subject.yso brev und
dc.subject.yso medeltiden und
dc.subject.yso lågtyska und
dc.subject.yso Kalmarunionen und
dct.identifier.urn URN:NBN:fi:hulib-201902271350

Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Pettersson_Martin_Pro_gradu_2019.pdf 722.1Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record