Den ironiska emojin : en kvalitativ studie i emojiers påverkan på textförståelse

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201905212021
Title: Den ironiska emojin : en kvalitativ studie i emojiers påverkan på textförståelse
Author: Nygård, Susanna
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2019
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201905212021
http://hdl.handle.net/10138/301940
Thesis level: master's thesis
Discipline: pohjoismaiset kielet, ruotsi äidinkielenä
Scandinavian Languages (Native Speakers)
Nordiska språk, svenska som modersmål
Abstract: Syftet med denna avhandling är att undersöka hur emojier påverkar textförståelsen av ett chattmeddelande i den grad att informanten anser att meddelandet är ironiskt. I analysen jämförs skillnader mellan i hur hög grad informanterna ansett att avsändaren genom sin användning av en eller flera emojier försöker förmedla ett motsatt budskap än vad texten i sin rena form säger. Informanterna gör analysen utgående från de ledande frågorna som ställs i enkäten. Materialet utgörs av en enkätundersökning bestående av tolv öppna frågor. Frågorna ställdes utgående från skärmdumpar av chattmeddelanden bestående av text och en eller flera emojier. I undersökningen deltog 415 personer. Informanternas svar har behandlats genom en kvalitativ innehållsanalys. Svaren har kategoriserats utgående från ifall informanten ansett att meddelandet är ironiskt eller inte. De svar som inte ansett att meddelandet var ironiskt menat har även lyfts fram i grova drag för att visa på gemensamma nämnare bland tolkningarna. Analysen bygger på informanternas svar och citat lyfts fram för att konkretisera hur informanterna tolkat emojierna och på vilka sätt ironin syns i meddelandena. Genom syftet och forskningsfrågorna undersöks vilka skillnader det finns bland emojier som förmedlar ironi och vilka faktorer som gör att informanterna inom den begränsade kontexten kan avläsa ironi i meddelandet. Resultaten visar att både de mest fungerande fallen av ironi och av allmän användning av emojier skedde då texten och emojierna stod i samspel med varandra. Informanterna var som mest överens om syftet med emojin då emojin klart förstärkte en viss aspekt av texten. Även emojier som tidigare figurerat som emotikoner var lättare att tolka än de som inte är lika etablerade. Det blev klart att de tolkningar som uppkom genom behovet att gå utanför den begränsade kontexten var av stor betydelse. Eftersom den bredare kontexten bestående av exempelvis personers förhållande till varandra, diskussionen som helhet och varför meddelandet skickats inte framgick i enkäten, ledde det till att informanterna lade till sina egna kontextuella spekulationer. Genom att lägga till kontextuella faktorer som inte kunde avläsas i själva meddelandet, kunde informanterna ur ett annat perspektiv diskutera orsakerna till varför emojierna användes. Det kunde också fastställas att man som användare av emojier behöver vara säker på att mottagaren avläser meddelandet på samma sätt. Genom att använda en emoji som strider mot vad texten i sin rena form säger, eller genom att använda en emoji som inte klart förmedlar en viss känsla, kan man sträva efter att förmedla ironi. Detta fungerar trots allt endast om avsändaren och mottagaren har samma uppfattning om vilket budskap en emoji förmedlar. Denna avhandling visar på att emojier behöver forskas vidare i, särskilt inom en ram där kontexten påverkar tolkningen samt där det förekommer mindre etablerade emojier.
Subject: Emoji
emojier
chattsamtal
ironi
enkätundersökning
textförståelse
innehållsanalys


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Nygard_Susanna_Pro_gradu_2019.pdf 731.0Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record