Nyckeln till studieframgång : en utvidgad version av teorin om planerat beteende som förklaringsmodell till studiemotivation och studiebeteende hos studerande på Helsingfors universitet

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201906132767
Title: Nyckeln till studieframgång : en utvidgad version av teorin om planerat beteende som förklaringsmodell till studiemotivation och studiebeteende hos studerande på Helsingfors universitet
Author: Johansson, Teresa
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Social Research
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2019
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201906132767
http://hdl.handle.net/10138/302931
Thesis level: master's thesis
Discipline: Sosiaalipsykologia
Social Psychology
Socialpsykologi
Abstract: Denna avhandling belyser universitetsstuderandes studieframgång och -motivation ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Som teoretisk grund fungerar Ajzens (1985; 1991) teori om planerat beteende (TPB). Enligt TPB kan mänskligt beteende förklaras med personens intentioner att utföra handlingen. Intentionerna baseras i sin tur på personens attityder, subjektiva normer och upplevda kontroll. I denna avhandling används Sideridis och Kaissidis-Rodafinos (2001) utvidgade version av TPB. Denna utvidgade version av teorin omfattar alla delar av TPB, samt målets betydelse, dvs. hur viktigt målet anses vara. Målets betydelse antas ha ett positivt samband med intentionerna - när personer upplever att målet som uppnås genom beteendet är viktigt, kommer de också att ha starkare intentioner att utföra beteendet. Sideridis och Kaissidis- Rodafinos föreslog även att sambandet mellan målets betydelse och intentionerna medieras av attityder, subjektiva normer och upplevd kontroll. Denna undersökning är en replikering av Sideridis och Kaissidis-Rodafinos (2001) undersökning. De huvudsakliga forskningsfrågorna är: kan TPB förklara hur mycket tid universitetsstuderande lägger på sina studier? Förbättras modellens förklaringskraft av att målets betydelse inkluderas i modellen? Datat samlades in med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär, och 761 studerande på Helsingfors universitet deltog i undersökningen. Datat analyserades med hierarkisk regressionsanalys samt bootstrap-medieringsanalys. Undersökningens resultat visade att intentionerna och den upplevda kontrollen tillsammans förklarade 16 % av variansen i antalet timmar de studerande lade på sina studier. Resultatet visade också att målets betydelse hade en signifikant inverkan på intentionerna, även då attityderna, de subjektiva normerna och den upplevda kontrollen hade beaktats. Attityder och upplevd kontroll medierade sambandet mellan målets betydelse och intentionerna, men subjektiva normer var inte en signifikant mediator i modellen. Två centrala slutsatser kan dras på basen av undersökningens resultat. För det första visade resultatet att åtgärder riktade till att förbättra universitetsstuderandes studiemotivation bör fokusera på att stärka de studierelaterade målens betydelse samt påverka studerandes attityder och upplevda kontroll i en positiv riktning. För det andra underströk resultatet behovet, men också nyttan, av replikering; resultatet kunde delvis bekräfta och delvis utvidga resultatet från den ursprungliga undersökningen, men samtidigt framträdde även några begränsningar i det ursprungliga undersökningsupplägget.
Subject: Studieframgång
studiemotivation
teorin om planerat beteende
målets betydelse


Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record