Språk- och kunskaputvecklande undervisning - så här kommer ni igång!

Show full item record



Permalink

http://hdl.handle.net/10138/310779

Citation

Forsman , L & Slotte , A 2019 , Språk- och kunskaputvecklande undervisning - så här kommer ni igång! i J Hellgren , C Silverström , L Lepola , L Forsman & A Slotte (red) , Hur hanteras två- och flerspråkigheten i de svenskspråkiga skolorna? : Resultat av en utvärdering i åk 1–6 läsåret 2017–2018 . Publikationer / Nationella centret för utbildningsutvärdering = Julkaisut / Kansallinen koulutuksen arviointikeskus , nr. 2019:8 , Nationella centret för utbildningsutvärdering , Helsingfors , s. 85–90 . < https://karvi.fi/publication/hur-hanteras-tva-och-flersprakigheten-i-de-svensksprakiga-skolorna-resultat-av-en-utvardering-i-ak-1-6-lasaret-2017-2018/ >

Title: Språk- och kunskaputvecklande undervisning - så här kommer ni igång!
Author: Forsman, Liselott; Slotte, Anna
Other contributor: Helsingfors universitet, Utbildning i pedagogik
Hellgren, Jan
Silverström, Chris
Lepola, Laura
Forsman, Liselott
Slotte, Anna

Publisher: Nationella centret för utbildningsutvärdering
Date: 2019-04
Language: swe
Number of pages: 6
Belongs to series: Hur hanteras två- och flerspråkigheten i de svenskspråkiga skolorna? Resultat av en utvärdering i åk 1–6 läsåret 2017–2018
Belongs to series: Publikationer / Nationella centret för utbildningsutvärdering = Julkaisut / Kansallinen koulutuksen arviointikeskus
ISBN: 978-952-206-495-0
978-952-206-496-7
URI: http://hdl.handle.net/10138/310779
Abstract: Språkbakgrunden hos eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland har förändrats en hel del under de senaste decennierna. Andelen elever som kommer från hem där det talas andra språk än skolspråket svenska har ökat och ser ut att fortsätta öka. Enligt den kartläggning som Utbildningsstyrelsen gjorde år 2013 har 51 % av eleverna i årskurs 1–6 svenska som enda hemspråk, 41 % både svenska och finska, 4 % endast finska och 5 % något annat hemspråk än finska och svenska. Genomsnitten döljer den stora språkliga variationen mellan olika regioner och skolor i Svenskfinland. Gruppen av flerspråkiga elever är fortsättningsvis liten och koncentrerad till vissa orter, framför allt i Nyland och Österbotten. Alla elever ska oavsett språkbakgrund ges likvärdiga möjligheter att uppnå de mål som finns inskrivna i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (LP 2014). Den stora frågan som denna utvärdering försökt besvara lyder: Hur klarar den finlandssvenska skolan av hanteringen av den stora mängden svensk-finskt tvåspråkiga och den växande mängden flerspråkiga elever? För att samla in information om hanteringen av tvåspråkigheten och flerspråkigheten riktades enkäter till flera olika målgrupper med anknytning till årskurs 1–6 i den grundläggande utbildningen. Insamlingen av information ägde rum under åren 2017–2018. Enkäterna besvarades av 204 klasslärare med svensk-finskt tvåspråkiga elever i åk 3 och 6, 79 klasslärare med flerspråkiga elever i åk 1–6, 118 rektorer i svenskspråkiga skolor med åk 1–6, 45 utbildningsanordnare med svenskspråkiga skolor med åk 1–6. Utöver dessa målgrupper insamlades information också av bland annat anordnare av svenskspråkig klasslärarutbildning och lärarfortbildning, producenter av läromedel, elever och vårdnadshavare. Resultaten i utvärderingen bygger på svar från många olika slags kommuner och skolor i Svenskfinland, små och stora skolor och skolor i olika regioner och språkmiljöer. 4 Resultaten i utvärderingen vittnar inte om någon entydig kritik mot de övergripande strukturerna i utbildningssystemet. Styrsystemet med läroplansgrunder, grundläggande finansiering, lärarutbildning, lärarfortbildning och så vidare verkar inte direkt hindra eller försvåra hanteringen av tvåspråkigheten eller flerspråkigheten. Styrsystemet möjliggör åtminstone i teorin en ändamålsenlig undervisning för både svensk-finskt tvåspråkiga och flerspråkiga elever. De utmaningar som kommer till uttryck handlar ofta om lokala svårigheter med att utnyttja de övergripande möjligheter som finns. Svårigheterna kan till exempel handla om resursbrister eller svårigheter med att ordna enskilda lärokurser i svenska som andraspråk och litteratur, modersmålsinriktad finska eller elevens eget modersmål för enskilda elever. Generellt sett kräver den stora andelen tvåspråkiga elever i de svenskspråkiga skolorna kontinuerliga och systematiska satsningar på språkstödjande och -utvecklande verksamhet. Rapporten ger mycket information om hur tvåspråkigheten och flerspråkigheten hanteras på det kommunala planet och i de enskilda skolorna och klassrummen. Genom svaren från de olika respondentgrupperna framgår ett stort antal konkreta förfaranden, erfarenheter, både kritiska och konstruktiva synpunkter och åsikter om de språkliga utmaningarna i de svenskspråkiga skolorna. En del av de frågor som aktualiseras i utvärderingen gäller inte bara den finlandssvenska skolan, utan är uttryck för utmaningar som präglar många olika verksamhetsområden
Subject: 516 Pedagogik
Rights:


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Hur_hanteras_tv ... _1_6_l_s_ret_2017_2018.pdf 12.71Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record