Finska – att inte behärska det man känner att man måste kunna : elevers och finsklärares tankar kring enspråkigt svenska elevers motivation att lära sig finska

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202005202184
Title: Finska – att inte behärska det man känner att man måste kunna : elevers och finsklärares tankar kring enspråkigt svenska elevers motivation att lära sig finska
Author: Yliaho-Lehtonen, Lotta
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Educational Sciences, Teacher Education
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202005202184
http://hdl.handle.net/10138/315109
Thesis level: master's thesis
Abstract: The Finnish language might even feel foreign to many Swedish-speaking people in Ostrobothnia as they seldom get to use their Finnish language skills in daily life. Due to this, it might turn out to be challenging to motivate pupils to learn Finnish in school. In this study I have analysed the problem to see whether there is a recalcitrance against learning Finnish among the Swedish-speaking pupils in Ostrobothnia. Do these pupils find the Finnish language unnecessary in their lives? If so – what are the underlying causes? In what way is this problem handled by the teachers? The main purpose for this study is two-pieced: I want to learn how pupils think about the language teaching they get – are they motivated to learn Finnish in school, and do they have negative attitudes against learning the language? I also want to know what kind of teaching solutions the teachers have for motivating their pupils. Do the teachers recall motivation-loss among the pupils? I have used The Self Determination Theory by Deci and Ryan (2002) and The Expectancy Value Theory by Eccles and Wigfield (2000) as my theoretical background. I have also used some of the extensive research among bilingualism of Slotte-Lüttge and Forsman (2013) in this study.This is a qualitative research and the data is collected through interviews with four Finnish-teachers in both 2005 and 2018 and eight eight-graders in 2019. I have found out what the motivation for learning Finnish looks like amongst pupils in Swedish-speaking schools in Ostrobothnia. And I have also got to learn how the teachers take notice to these aspects in their planning of the language-teaching in the classroom. The Finnish-teachers witness great difficulties with the Finnish language among the pupils as the teachers often are the only representatives of the language. The pupils almost never get to use their Finnish language skills outside of school. There has been a progress in language teaching and the digitalization has resulted in a more versatile language education during the years 2005 and 2019. The pupils expect more opportunities for communicative language skills and there is a great need of authentic Finnish language environments in the Swedish-speaking parts of Ostrobothnia.Mål. Huvudsyftet med den här undersökningen är tudelad: dels vill jag ta reda på hur elever tänker om den språkundervisning de får i skolan – hurdan är deras motivation att lära sig finska och finns det attityder hos eleverna eller i hemmen som stöder eller försvårar inlärningen av finska? Och dels vill jag undersöka vad lärarna gör för att motivera sina elever till att lära sig finska i skolan. Hur påverkas elevernas inlärning enligt lärarna, då de ser på elevernas motivation och eventuella attityder till språket?  För att förklara motivationen för språkinlärning grundar jag mig på Självbestämmande teorin (Self Determination Theory) av Deci och Ryan (2002) och Eccles & Wigfields (2000) Lärande och förväntan-värdeteori (Expectancy Value Theory). Jag har även utnyttjat forskning (Slotte-Lüttge & Forsman, 2013) om språkmöten. Metoder. Det här är en kvalitativ undersökning och datainsamlingen har gjorts via personliga intervjuer med tre finsklärare år 2005 och två finsklärare 2018 samt gruppintervjuer år 2019 med åtta elever i årskurs 8. Genom intervju med dessa personer har jag tagit reda på hurdan motivation elever i en svenskspråkig miljö har för att lära sig finska. Jag har även tagit reda på hur elevernas motivation beaktas i planeringen av finskundervisningen.  Resultat och slutsatser. Eleverna har enligt finsklärarna stora svårigheter med att lära sig finska eftersom läraren ibland är den enda representanten för målspråket. Användningen av finska utanför skolan är näst intill obefintlig hos eleverna. Finsklärarnas arbetsmetoder har utvecklats och digitaliseringen har gjort undervisningen mera mångsidig. Lärarna producerar allt material själva eftersom de läroböckerna som finns tillgängliga inte är ändamålsenliga, eftersom innehållet är för svårt. Eleverna upplever inte att de lär sig kommunikativa färdigheter i skolan. De skulle vilja samarbeta med elever från finskspråkiga skolor och lära känna personer i sin egen ålder som talar finska. Behovet av autentiska finska språkmiljöer är stort i svenska Österbotten. 
Subject: språkinlärning
språkundervisning
motivation
Discipline: Kasvatustiede
Education
Pedagogik


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Yliaho-Lehtonen_Lotta_Pro_gradu_2020.pdf 516.6Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record