Utvecklingsmöjligheter på den finska skördeförsäkringsmarknaden

Visa fullständig post



Permalänk

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202006052565
Titel: Utvecklingsmöjligheter på den finska skördeförsäkringsmarknaden
Författare: Lindeberg, Jonas Erik Waldemar
Medarbetare: Helsingin yliopisto, Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
University of Helsinki, Faculty of Agriculture and Forestry
Helsingfors universitet, Agrikultur- och forstvetenskapliga fakulteten
Utgivare: Helsingin yliopisto
Datum: 2020
Språk: swe
Permanenta länken (URI): http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202006052565
http://hdl.handle.net/10138/315837
Nivå: pro gradu-avhandlingar
Utbildningsprogram: Maatalous-, ympäristö- ja luonnonvaraekonomian maisteriohjelma
Master's Programme in Agricultural, Environmental and Rescource Economics
Magisterprogrammet i lantbruks-, miljö- och naturresursekonomi
Studieinriktning: Maatalousekonomia
Agricultural economics
Lantbruksekonomi
Abstrakt: I Finland fungerade ett statligt skördeförsäkringsprogram mellan åren 1976-2015. Programmet täckte majoriteten av odlingsgrödorna och samtliga lantbrukare deltog kostnadsfritt i programmet. Det var dock mycket ineffektivt och hela 60% av de finländska gårdarna hade aldrig erhållit ersättning ur programmet. Orsaken var att hela gårdens skördeförluster på samtliga grödor måste vara under en låg nivå för att redogöra för en ersättning. Detta var sällan verkligheten på gårdarna. Reformen i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) år 2015 innebar bredare EU stöd för privata-statliga samarbeten på skördeförsäkringsmarknaden. Som en följd av detta avslutades det statliga programmet i Finland i syfte att ge rum för privata försäkringsbolag på marknaden. Denna övergång skedde dock aldrig och idag är det enbart ett stort försäkringsbolag som erbjuder skördeförsäkringar överhuvudtaget. Den totalt stagnerade marknaden för skördeförsäkringar Finland bör återupplivas, därav denna avhandling. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur en indexskördeförsäkring baserat på väderfenomenen nederbördsmängd samt medeltemperatur, skulle fungera i Finland. De statistiska sambanden mellan ovannämnda variabler och skördenivåerna vårvete och korn granskades i syfte att undersöka ifall en tillräckligt stark korrelation förekommer mellan dem. En nederbördsförsäkring simulerades även med en lämplig kalkylmodell. Materialet för regressionsanalysen samt korrelationstesten bestod av lokala skördenivåer och nederbördsmängder insamlade av Sydvästra skördekontrollföreningen, som är en medlemsförening i Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Data gällande medeltemperaturen samt övrig nederbördsmängd härstammar från Meteorologiska institutets arkiv. Det förekom en medelmåttigt stark korrelation (r 0.52) mellan vårvete och nederbördsmängd Mellan kornskörden och nederbördsmängden var korrelationen inte signifikant och med ett r 0.29 Medeltemperaturen var signifikant, medelmåttigt negativt korrelerad med både vårvete- och kornskördarna. Med vårvete var korrelationsvärdet r -0,496 och med korn -0,432. Den negativ korrelationen lär bero på det faktum att heta växtperioder även fört med sig perioder av torka vilket påverkat skördenivåerna negativt. Resultaten från regressionsanalysen gav en förklaringsgrad på 0.468 vilket innebär att 46.8% av variationen i vårveteskörden kan förklaras med nederbördsmängden och medeltemperaturen. Nederbördsmängden hade den största inverkan på skördenivån eftersom dess p värde var signifikant t.om. på en 1% signifikansnivå. Med en kalkylmodell simulerades en nederbördsindexförsäkring. Nederbördsdata från alla 15 NTM centraler i Finland undersöktes. Resultaten visar att det vore lönsamt för försäkringsbolagen eftersom utbetalningar inte sker varje år. Förekomsten av systemisk risk är dock närvarande och måste tas i beaktande i prissättningen. För försäkringstagaren vore det även lönsamt eftersom försäkringen ger utbetalningar i de fallen då torka påverkat skördenivåerna mycket negativt. Sammanfattningsvis kunde konstateras att eftersom en påvisad efterfråga för indexförsäkringar samt en korrelation mellan variablerna finns, skulle en sådan fungera. Det krävs mer forskning i vilka variabler som minimerar risken och korrelerar maximalt med skördenivåerna. Data på lokalnivå behövs granskas eftersom hela ladets medeltal nödvändigtvis inte korrelerar med enskilda gårdars.


Filer under denna titel

Totalt antal nerladdningar: Laddar...

Filer Storlek Format Granska
Lindeberg_Jonas_pro_gradu_2020.pdf 1.693Mb PDF Granska/Öppna

Detta dokument registreras i samling:

Visa fullständig post