Grassmannin laki ja relatiivinen kronologia : dissimiloituiko /h/ samaan aikaan kuin klusiilit?

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202006223263
Title: Grassmannin laki ja relatiivinen kronologia : dissimiloituiko /h/ samaan aikaan kuin klusiilit?
Author: Holmberg, Iris
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of World Cultures 2010-2017
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020
Language: fin
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202006223263
http://hdl.handle.net/10138/316809
Thesis level: master's thesis
Discipline: Kreikan kieli ja kirjallisuus
Greek Language and Literature
Grekiska språket och litteraturen
Abstract: Työni käsittelee Grassmannin lakia, kreikkalaista äänteenmuutosta, jonka myötä kaksi aspiroitua foneemia sisältävissä sanoissa aspiraatoista ensimmäinen deaspiroituu dissimilaation myötä. Grassmannin laki vaikuttaa aspiroituihin klusiileihin /ph/ /th/ /kh/ sekä glottaalifrikatiiviin /h/. Koska 1. Grassmannin lain vaikutus /h/-äänteeseen jossain määrin poikkeaa sen vaikutuksesta klusiileihin ja 2. /h/ on melko myöhäinen innovaatio kreikan äännehistoriassa – osittain kreikan murteisiin jakautumista myöhäisempi – ja Grassmannin laki on luonnollisesti voinut vaikuttaa siihen vasta sen synnyttyä, kun taas on syytä epäillä Grassmannin lain vaikutaneen klusiileihin jo ennen murteisiin jakautumista, otan tutkittavakseni hypoteesin, että Grassmannin laki vaikutti ensin klusiileihin ja /h/:hon vasta myöhemmin. Työni tarkoitus on selvittää, voidaanko tämä hypoteesi verifioida tai falsifioida tutkimalla kreikan äänteenuutosten relatiivista kronologiaa. Kielen fonetiikkaa ja fonologiaa muuttavat säännölliset äänteenmuutokset, joiden myötä tietty äänne muuttuu toiseksi. Nämä äänteenmuutokset muodostavat työni teoreettisen perustan. Kielihistoriallisessa kontekstissa relatiivinen kronologia tarkoittaa kielessä tapahtuneiden äänteenmuutosten kronologisen järjestyksen määrittämistä. Työssäni tutkin Grassmannin lain relatiivista kronologiaa tarkastelemalla kummankin Grassmann-variantin – niin klusiileihin kuin /h/:honkin vaikuttaneen – ja muiden äänteenmuutosten välistä vuorovaikutusta selvittääkseni, onko tarkastelemani Grassmann-variantti toista äänteenmuutosta varhaisempi vai myöhäisempi. Tällä tavalla sijoitan kummankin Grassmann-variantin relatiiviselle aikajanalle tarkoituksenani selvittää, ovatko ne samanaikaisia vai eivät. Aineistoni koostuu sanoista ja muodoista, joissa tarkastelemieni äänteenmuutosten kronologisia suhteita voidaan havainnoida. Lähteinäni käytän pääasiassa kreikan etymologisia sanakirjoja ja kreikan äännehistoriaa käsitteleviä julkaisuja. Määrittelen työssäni Grassmann-varianttien kronologisen suhteen joukkoon muita äänteenmuutoksia. Sen sijaan en onnistu osoittamaan niiden olevan keskenään samanaikaisia enkä liioin, etteivät ne sitä ole. Sen sijaan määrittelen kummankin variantin varhaisimman ja myöhäisimmän mahdollisen tapahtuma-ajankohdan – poikkeuksena klusiileihin vaikuttaneen variantin myöhäisin mahdollinen tapahtuma-ajankohta – sekä suhteessa muihin äänteenmuutoksiin että absoluuttisesti: Grassmannin laki on vaikuttanut klusiileihin aikaisintaan heti nk. toisen kreikkalaisen palatalisaation jälkeen. Toinen palatalisaatio tapahtui todennäköisesti hyvän aikaa sen jälkeen, kun kreikka erkaantui lähimmistä indoeurooppalaisista sukulaisistaan. /h/:hon Grassmannin laki on vaikuttanut aikaisintaan 1400–1200 eKr., jolloin lineaari B -tekstit kirjoitettiin ja *Hj oli kehittymässä /h/:ksi sanan alussa, ja viimeistään joko sen jälkeen, kun epenteettinen /h/ lisättiin sananalkuisen υ-vokaalin edelle – emme tiedä, milloin tämä tapahtui – tai vuoden 500 eKr. tienoilla, jolloin epigrafisesta aineistosta löytyy esimerkkejä sen vaikutuksesta.Mitt arbete behandlar Grassmanns lag, en grekisk ljudförändring som går ut på att i ord som innehåller två aspirerade fonem förlorar det första sin aspiration genom dissimilation. De fonem som påverkas av Grassmanns lag är de aspirerade klusilerna /ph/ /th/ /kh/ och den glottala frikativan /h/. Eftersom 1. Grassmanns lags inverkan på /h/ i viss mån avviker från dess inverkan på klusilerna och 2. /h/ å ena sidan är en relativt sen innovation i grekiskan – dels senare än grekiskans uppdelning i dialekter – och naturligtvis kan ha påverkats av Grassmanns lag först efter sin uppkomst medan det å andra sidan finns skäl att tro att Grassmanns lag påverkat klusilerna redan före uppdelningen i dialekter utgår jag från hypotesen att Grassmanns lag först påverkade klusilerna, medan /h/ påverkades i ett senare skede. Arbetets syfte är att undersöka om denna hypotes går att verifiera eller falsifiera genom att undersöka den relativa kronologin av grekiskans ljudförändringar. Ett språks fonetik och fonologi ändras genom regelbundna ljudförändringar i och med vilka ett språkljud ändras till ett annat. Dessa ljudförändringar utgör den teoretiska grunden för mitt arbete. Relativ kronologi innebär i ett språkhistoriskt sammanhang att fastställa den kronologiska ordningen av de ljudförändringar ett språk genomgått. I mitt arbete undersöker jag Grassmanns lag i ett relativt kronologiskt sammanhang genom att forska i såväl den Grassmannvariants som påverkat klusilerna som den variants som påverkat /h/ samverkan med andra ljudförändringar för att fastställa huruvida den aktuella Grassmannvarianten är tidigare eller senare än den andra ljudförändringen. På detta sätt placerar jag båda Grassmannvarianterna på en relativ tidslinje med syftet att avgöra om de är sinsemellan samtida eller inte. Mitt material utgörs av de ord och former i vilka de ljudlagars kronologiska ordning som jag behandlar kan observeras. Som källa för mitt material använder jag i huvudsak grekiska etymologiska ordböcker och publikationer som behandlar grekiskans ljudhistoria. I arbetet fastställer jag Grassmannvarianternas kronologiska förhållande till ett antal andra ljudförändringar men lyckas inte bevisa vare sig att de ägde rum vid olika tidpunkter eller att de inte gjorde det. Däremot definierar jag de tidigaste och senaste möjliga tidpunkterna då vardera varianten kunnat äga rum – med undantag av den senaste möjliga tidpunkten för varianten som påverkat klusilerna – både i förhållande till andra ljudförändringar och absolut: Grassmanns lag har påverkat klusilerna tidigast direkt efter den sk. andra grekiska palataliseringen, som torde ha ägt rum långt efter att grekiskan utvecklades i sär från sina närmaste indoeuropeiska släktingar. /h/ har påverkats av Grassmanns lag tidigast under perioden 1400–1200 f.Kr., då de mykenska texterna skrevs och *Hj var på väg att utvecklas till /h/ i början på ord, och senast antingen efter att ett epentetiskt /h/ lades till före υ i början på ord – när detta skedde är oklart – eller kring år 500 f.Kr., då det går att känna igen exempel i det epigrafiska materialet.
Subject: Grassmannin laki
relatiivinen kronologia
kreikan kieli
äänteenmuutos
aspiraatio


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Holmberg_Iris_tutkielma_2020.pdf 1.025Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record