”Alla ska vara delaktiga och alla ska vara med” : lärares uppfattningar om inkludering i grundskolan

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202012034686
Title: ”Alla ska vara delaktiga och alla ska vara med” : lärares uppfattningar om inkludering i grundskolan
Alternative title: ”Everyone should be involved” : teachers’ views of inclusion in the comprehensive school
Author: Klemola, Anni
Other contributor: Helsingin yliopisto, Kasvatustieteellinen tiedekunta, Opettajankoulutus
University of Helsinki, Faculty of Educational Sciences, Teacher Education
Helsingfors universitet, Pedagogiska fakulteten, Lärarutbildning
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202012034686
http://hdl.handle.net/10138/322312
Thesis level: master's thesis
Degree program: Kasvatustieteiden maisteriohjelma
Master's Programme in Education
Magisterprogrammet i pedagogik
Specialisation: Klasslärare
Class Teacher (in Swedish)
Klasslärare
Discipline: Kasvatustiede
Education
Pedagogik
Abstract: Goal: Inclusion is an increasingly popular and current theme within educational sciences. In earlier studies, inclusion as a term has evolved from a relatively narrow definition consisting primarily of pupils with special needs towards a wider spectrum taking all members of a school community into account. According to various theories and official documents used as sources for this thesis, inclusion additionally looks at a person from a primarily intersectional perspective. In this study, the primary goal is to look into how inclusion is percepted from the standpoint of teachers, investigate how inclusion takes its place in school on a daily basis and find out what teachers would need to be able to implement inclusion as part of their daily teaching methods. Another goal of this research is to compare the perception teachers have of inclusion to the inclusion that is presented in theories and official documents that are commonly used guidelines for inclusion implementation. Method: The methodology chosen for this qualitative research is phenomenology. Semi-structured interviews were used as the method and the interviews were supported with a predesigned interview guide. The structure of the interviews was built around the most significant themes in this research. A total of eight (8) Swedish-speaking comprehensive school teachers were interviewed. All of these interviewees were officially qualified teachers, and they were employed either in the region of Uusimaa or Pohjanmaa. The interviewees had different professional and academic backgrounds. Some of them had been active in the profession for up to 20 years, while others had less than five years of work experience. Some of these teachers had studied more special pedagogy that what is usually included in teacher studies. The research material was analyzed through a theme content analysis forming a result that was then divided into separate categories. Results: The perceptions on inclusion varied quite substantially, with some giving it quite a narrow definition and others percepted in as being a broader concept such defined by Ainscow & Booth (1998) in their book. Work experience and educational history had an impact on how the teachers defined inclusion in their schools. All participants considered inclusion as an important theme in the school world. Good co-operation and a culture of acceptance and participation were seen as important aspects to ensure successful inclusion. A lack of resources, the sense of diversity amongst pupils and their own skillset in inclusion were aspects that they felt hindered inclusion. The unified culture amongst Swedish-speaking Finns was also brought up as an example of a theme that can turn into a barrier for inclusion. In addition, some other specific features Finnish school culture were seen as problematic. Based on the research, it can be stated that the acceptance and commitment to diversity is crucial for the successful implementation of inclusion. Updating the skillset of teachers, building a stronger cooperation between various stakeholders and pushing for a cultural change in the school world are concrete examples of ways to strengthen the development of inclusion. This can be established based on both the research, but also on the theories and official documents used the build the theoretical background of this thesis.Mål: Inkludering är ett aktuellt tema inom akademisk forskning. I litteratur och styrdokument varierar begreppet inkludering från den snäva synen, som innehåller elever med specialbehov, till den breda synen där inkludering innehåller tanken om ett intersektionellt förhållningssätt och omfattar hela skolgemenskapen. Syftet med denna avhandling var att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka hur lärare uppfattar begreppet inkludering, om inkluderande undervisning förverkligas i svenskspråkiga klassrum och hur lärarna skulle vilja utveckla inkludering i skolkontexten. Ett annat mål var att undersöka hur olika riktlinjer, ideal och principer om inkludering förverkligas i praktiken. Metod: Avhandlingens metod var kvalitativ och fenomenografisk. Som metod användes det tematiska semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide som formades på förhand gav stöd. Intervjuguiden var formad utgående från den teoretiska bakgrunden och avhandlingens viktigaste teman. I undersökningen deltog åtta svenskspråkiga behöriga lärare. Lärarna jobbade i skolor i Nyland och i Österbotten. Det fanns skillnader i lärarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet. En del lärare hade arbetat över tio år medan andra hade arbetat under fem år. En del lärare hade mera specialpedagogik i sina studier än vad en lärarexamen innehåller. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där det kodades och ordnades i olika kategorier. Resultat: Lärarnas uppfattningar om inkludering varierade utgående från deras arbetserfarenhet och utbildningsbakgrund. Åren i arbetslivet och studier i specialpedagogik hämtade mera kunskaper och trygghet till arbetet med inkluderingens förverkligande. Också den snäva och den breda synen som Ainscow och Booth (1998) definierade i sin teori kom fram i intervjuerna. Lärarna arbetade med inkludering på olika nivåer och uppfattade den som ett viktigt tema. Gott samarbete, en skolkultur med acceptans och delaktighet uppfattade som viktiga faktorer för inkluderingens framgång. Brist på resurser, uppfattning om mångfald i en skolgemenskap och egna bristande kunskaper kunde uppfattas som utmaningar. Svenskfinlands homogena kultur blev ett tema som uppfattades som ett hinder i inkluderingens förverkligande. Också dåligt samarbete i den finländska skolvärlden uppfattades som ett hinder. Både forskning och olika styrdokument lyfter fram att mångfald och olikheter hämtar mera inkludering till en skola och det vore viktigt att erkänna dessa och inkludera dem i en skolkultur. Det vore också viktigt att utbilda och fortbilda finländska lärare, förbättra samarbete och ändra kulturen i skolvärlden för att den breda inkluderingen kunde förverkligas i den finländska skolan. Både forskning och avhandlingens resultat bekräftar detta.
Subject: Inkludering
mångfald
delaktighet
social rättvisa
jämlikhet
diversitet
intersektionalitet
diskriminering


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Klemola_Anni_Prograduavhandling_2020.pdf 1.117Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record