Sambandet mellan helhetsdiet och adipositet hos barn i åldern 4-6 år och rollen av moderns BMI före graviditeten

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202012104974
Title: Sambandet mellan helhetsdiet och adipositet hos barn i åldern 4-6 år och rollen av moderns BMI före graviditeten
Author: Rosas, Charlotta
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Agriculture and Forestry, Department of Food and Nutrition
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202012104974
http://hdl.handle.net/10138/322736
Thesis level: master's thesis
Discipline: Ravitsemustiede
Nutrition
Näringslära
Abstract: Background and aims: Childhood obesity has increased worldwide and is a public health concern. Overweight and obese children have a higher risk of being obese and having adverse health outcomes also later in life. Obesity can also have an adverse effect on the quality of life in children and can reduce life expectancy. One of the main risk factors for childhood obesity is lifestyle such as poor diet quality and lack of physical activity. Maternal lifestyle factors, obesity and gestational diabetes (GDM) during pregnancy are also associated with a higher risk of obesity and adverse health outcomes in the offspring. One potential explanation is the theory of developmental programming and epigenetic mechanisms. There is a need for effective methods for preventing childhood obesity in the society. The aim of this thesis was to examine the association between overall diet quality and adiposity in children aged 4—6 years in a cross-sectional analysis. The other aim was to explore in a prospective analysis if maternal pre-pregnancy BMI modifies this association. Material and methods: The data used in this thesis is from the RADIEL-study (The Finnish Gestational Diabetes Prevention Study). It was a multi-center randomized intervention study that recruited women at high risk for GDM before or in early pregnancy. The 720 women that participated had a BMI≥30 kg/m2 and/or a history of GDM. The study also includes a follow-up cohort study five years after delivery with 379 participating mother-child pairs. The follow-up visit included measurements of anthropometrics and body composition, as well as laboratory analyses from both mothers and children. Food records and background questionnaires were also collected. In this thesis, diet was measured with 3-day food records. The overall diet quality of the children was measured with the Finnish Children Healthy Eating Index (FCHEI). The indicators describing offspring adiposity were body fat percentage ((BF%) measured with bioimpedance method), ISO-BMI, and waist circumference (WC). The association between FCHEI and variables for adiposity were tested with multivariate linear regression models. To examine if the maternal pre-pregnancy BMI modifies this association the interaction between maternal BMI and FCHEI for the adiposity indicators were examined. If an interaction was found, the associations were analysed in two groups based on the BMI of the mother (BMI<30 and BMI≥30 kg/m2). The models were adjusted for age, sex, education of the mother, total family income, and energy intake. The association between the separate food groups included in the FCHEI and indicators of adiposity were also analysed in the whole group and adjusted for covariates. Results: A positive association between the FCHEI-score (points) and BF% (β 0,11; 95 % CI 0,01, 0,21) was found. There was also a positive association between FCHEI (points) and ISO-BMI (no unit) (β 0,08; 95 % CI 0,02, 0,14) and between FCHEI (points) and WC (cm) (β 0,08; 95 % CI 0,01, 0,15). Maternal BMI modified the association between FCHEI and BF% (p for interaction = 0,048). A positive association between FCHEI (points) and BF% was found in the group with maternal BMI≥30 kg/m2 (β 0,18; 95 % CI 0,05, 0,30) but not in the group with maternal BMI <30 kg/m2 (p>0,05). The consumption of skimmed milk (food group, points) was associated with higher BF% (standardized β 0,12; 95 % CI 0,00, 0,54), ISO-BMI (no unit) (standardized β 0,18; 95 % CI 0,10, 0,43), and WC (cm) (standardized β 0,13; 95 % CI -0,41, 1,75) in the whole group. No other associations were found between food groups and adiposity indicators. Conclusion: A higher FCHEI score was associated with higher BF%, ISO-BMI, and WC in 4-6-year-old children. The association between FCHEI and BF% was modified by maternal BMI before pregnancy. The consumption of skimmed milk was associated with higher adiposity.Bakgrund och syfte: Barnfetma är ett ökande folkhälsoproblem både globalt och i Finland. Man kan se ett samband mellan övervikt och fetma hos barn och en högre risk för fetma och andra sjukdomar i vuxen ålder. Fetma kan också sänka livskvaliteten hos barn och förkorta livslängden. En av de viktigaste riskfaktorerna för barnfetma är livsstil, som till exempel dålig kvalitet på dieten och brist på fysisk aktivitet. Fetma, graviditetsdiabetes (GDM) och olika livsstilsfaktorer hos modern under graviditeten innebär också en högre risk för fetma och andra hälsoproblem hos avkomman. En potentiell förklaring till detta är teorin om programmering under fostertiden och olika epigenetiska mekanismer. Det finns ett stort behov av effektiva metoder för förebyggande av barnfetma i samhället. Syftet med den här avhandlingen var att undersöka sambandet mellan dietens kvalitet och adipositet hos barn i åldern 4–6 år i en tvärsnittsanalys. Syftet var också att undersöka ifall moderns BMI före graviditeten modifierar detta samband i en prospektiv analys. Material och metoder: Materialet som användes är från RADIEL-forskningen (Raskausdiabeteksen ehkäisy elintavoin), en finländsk randomiserad interventionsstudie om prevention av GDM. Deltagarna som rekryterades (n = 720) före eller i början av graviditeten hade BMI ≥30 kg/m2 och/eller hade haft GDM tidigare. Forskningen inkluderar också en uppföljningsstudie som gjordes fem år efter förlossningen. I uppföljningen deltog 379 mödrar med sina barn. Under uppföljningen samlades bland annat in information om antropometriska mått, kroppssammansättning och blodprov från mödrar och barn. Information om matanvändning och bakgrundsfaktorer samlades också in. I den här avhandlingen användes data om matanvändningen i form av 3 dagars matdagböcker. Helhetsdieten hos barnen uppskattades med hjälp av dietindexet Finnish Children Healthy Eating Index (FCHEI). Adipositeten hos barnen beskrevs med variablerna fettprocent (bioimpedansanalys), ISO-BMI och midjeomkrets. Sambandet mellan FCHEI och indikatorerna för adipositet hos barnen analyserades med multipel linjär regressionsanalys. För att undersöka ifall moderns BMI före graviditeten modifierar detta samband undersöktes interaktionen mellan moderns BMI och FCHEI för indikatorerna för adipositet. Ifall det fanns en interaktion undersöktes sambandet mellan FCHEI och indikatorerna för adipositet i grupper indelade på basen av moderns BMI (BMI <30 och BMI≥30 kg/m2). Regressionsmodellerna justerades för ålder, kön, moderns utbildningsgrad, familjens inkomst och energiintag. Sambandet mellan de olika livsmedelsgrupperna som ingår i FCHEI och indikatorerna för adipositet analyserades också hos hela gruppen och justerades för kontrollvariabler. Resultat: Man kunde se ett samband mellan kostens kvalitet mätt med FCHEI (poäng) och högre fettprocent (%) (β 0,11; 95 % KI 0,01, 0,21). Det fanns också ett positivt samband mellan FCHEI (poäng) och ISO-BMI (ingen enhet) (β 0,08; 95 % KI 0,02, 0,14), samt mellan FCHEI (poäng) och midjeomkrets (cm) (β 0,08; 95 % KI 0,01, 0,15). Moderns BMI modifierade sambandet mellan FCHEI och fettprocent (p för interaktion = 0,048). I gruppen som hade mödrar med BMI≥30 kg/m2 fanns ett samband mellan FCHEI och fettprocent (β 0,18; 95 % KI 0,05, 0,30) medan det inte fanns ett samband i gruppen som hade mödrar med BMI <30 kg/m2 (p>0,05). Konsumtionen av fettfri mjölk (livsmedelsgrupp, poäng) hade ett positivt samband med fettprocent (%) (standardiserad β 0,12; 95 % KI 0,00, 0,54), ISO-BMI (ingen enhet) (standardiserad β 0,18; 95 % KI 0,10, 0,43) och midjeomkrets (cm) (standardiserad β 0,13; 95 % KI -0,41, 1,75) i hela gruppen. Det fanns inget signifikant samband mellan de andra livsmedelsgrupperna som ingick i FCHEI och indikatorerna för adipositet. Slutledningar: Högre FCHEI-poäng uppvisade ett samband med en högre fettprocent, ISO-BMI och midjeomkrets hos barn i åldern 4–6 år. Sambandet mellan FCHEI och fettprocent modifierades av moderns BMI före graviditeten. Konsumtionen av livsmedelskategorin fettfri mjölk visade ett samband med högre adipositet.
Subject: kost
helhetsdiet
FCHEI
adipositet
barnfetma
moderns BMI
programmering under fostertiden
diet quality
childhood obesity
maternal BMI


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Rosas_Charlotta_Pro_gradu_2020.pdf 707.8Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record