Copingbeteende eller inte? : TE-byråtjänstemäns hantering av den ökade arbetsmängden i implementering av aktiveringsmodellen

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202104061809
Title: Copingbeteende eller inte? : TE-byråtjänstemäns hantering av den ökade arbetsmängden i implementering av aktiveringsmodellen
Author: Siilin, Miska Petteri
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Social Sciences
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2021
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202104061809
http://hdl.handle.net/10138/328718
Thesis level: master's thesis
Degree program: Yhteiskuntatieteiden maisteriohjelma
Master's Programme in Social Sciences (in Swedish)
Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper
Specialisation: Statskunskap med förvaltning
Statskunskap med förvaltning
Statskunskap med förvaltning
Abstract: This master’s thesis focuses on the coping behavior of the officials in employment offices during the implementation of activation model. Based on the theory of street-level bureaucrats by Michael Lipsky and a synthesis from a categorization of coping mechanisms by Lars Tummers and his colleagues and Evert Vedung, aims the thesis att identifying the coping behavior of the officials in the job centers. A complementary explanatory analysis of the effect of contextual factors on coping is carried out based on previous research. Due to the fact that Lipsky has identified a discrepancy between official policy and executed policy, it is of importance to focus on coping behavior of officials in employment offices in order to understand the underlying causes. A qualitative content analysis was carried out in order to analyze the survey of the experiences of the officials in job centers. Material for analysis consisted of three open questions directed to the job center officials. Questions focused on the effects of activation model on the activities of employment offices and on the personnel’s opinions about the model. Questions were divided in coding units where every distinct response equalled a unit. The coding scheme was created based on the categorizations of Tummers et al. and Vedung. As a result of the analysis four coping mechanisms were identified: prioritizing among clients, routinizing, rationing and rigid rule following. The prevalence of routinizing was remarkably greatest in the material, and the tree other mechanism were clearly more rare. The complementary explanatory analysis of the effect of contextual factors’ effect on coping demonstrated that prioritizing was caused by an external performance regime and a high working pressure. The prevalence of rationing could be explained by an external performance regime, even though former research had indicated that rationing is a product of an interplay between high autonomy and external performance regime. There was found signs that routinizing could have been a cause of steering which diminishes the discretion of officials by standardizing the modes of operation on job centers. Rigid rule following could be explained in terms of an increased working pressure and an emphasis on effectivity. This behavior showed to go against the mode of operation which the officials considered to be desirable. The examination proves that the officials used coping mechanisms in order to cope with the stressful circumstances that the activation model had created. However, the analysis of the effect of contextual factors on coping behavior should be complemented by statistical analyses with which the causalities between variables can be proven more unequivocally. Furthermore, a future research could focus on explaining the effect of contextual factors on a kind of coping behavior which prevalence have not yet been studied in the light of the context.Den här magisteravhandlingen fokuserar på copingbeteendet av tjänstemän i TE-byråer under implementeringen av aktiveringsmodellen. Baserad på Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och en syntes utifrån Lars Tummers och kollegers och Evert Vedungs kategoriseringar av copingmekanismer, strävar man efter att identifiera copingbeteendet av TE-byråtjänstemän. En stödjande förklarande analys av kontextuella faktorers inverkan på coping genomförs på basis av tidigare forskning. I och med att Lipsky har identifierat en skiljelinje mellan ett formellt policybeslut och en verkställd policy, är det av betydelse att fokusera på copingbeteendet av tjänstemän i TE-byråer för att kunna förstå orsaker bakom detta. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera enkätmaterialet av TE-personalens upplevelser om aktiveringsmodellen. Analysmaterialet bestod av tre öppna frågor riktade till personalen i TE-byråer. Frågorna fokuserade på aktiveringsmodellens effekt på verksamheten i TE-byråer och på personalens åsikter om modellen. Frågorna delades i kodningsenheter där varje skilt svar motsvarade en enhet. Kodningsschemat utarbetades utifrån Tummers och kollegers och Vedungs kategoriseringar. Som resultat av analysen identifierades fyra olika copingmekanismer: prioritering mellan klienter, standardisering, ransonering och rigid regelefterföljande. Standardisering visade sig ha den anmärkningsvärt största prevalensen i materialet, de tre andra mekanismerna var tydligt mer sällsynta. Den stödjande analysen om kontextuella faktorers inverkan på coping visade att prioritering mellan klienter var orsakad av en extern prestationsregim och högt arbetstryck. Prevalensen av ransonering kunde förklaras med hjälp av extern prestationsregim, även om den tidigare forskningen hade visat att ransonering är en produkt av ett samspel mellan hög autonomi och extern prestationsregim. Det hittades tecken på att standardisering skulle ha varit orsakad av en styrning som minskar på tjänstemäns handlingsutrymme genom att standardisera handlingsmönster i TE-byråer. Rigid regelefterföljande kunde förklaras i termer av ett ökat arbetstryck och betoning av effektivitet. Detta beteende visade sig gå emot det som tjänstemän i TE-byråer ansåg vara ett önskvärt handlingssätt. Undersökningen bevisar att tjänstemän använde copingmekanismer för att klara av de stressiga omständigheterna skapade av aktiveringsmodellen. Trots allt, borde analysen av kontextuella faktorers inverkan på copingbeteendet ändå kompletteras med statistiska analyser där kausaliteter mellan variabler mer entydigt kan bevisas. Därutöver skulle en framtida forskning fokusera på att förklara kontextuella faktorers inverkan på ett sådant copingbeteende vars prevalens inte ännu har forskats i ljuset av kontexten
Subject: implementering
gräsrotsbyråkrater
copingmekanismer
kontextuella faktorer
styrning
Subject (yso): toimeenpano
ruohonjuuritason byrokraatit
selviytymismekanismit
ohjaus (hallinta)


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Siilin_Miska_magisteravhandling_2021.pdf 684.8Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record