Bläddring enligt utgivningsår

Sortera efter:Ordning:Resultat:

Visas titlar 1-1 av 1
  • Leden, Laura (Helsingin yliopisto, 2021)
    Denna avhandling är den första mer omfattande undersökningen av flickboksöversättningar i Sverige och Finland. Flicklitteraturen och flickboken är en barnlitterär genre som handlar om och förhåller sig till att vara flicka, att göra flickskap i en viss tid och på en viss plats. Flickskap är både anpassning till och uppror mot samhällets normer eller förväntningar. Därför uttrycker gestaltningen av flickskap ofta både normbekräftande och normbrytande. Översättningar av flickböcker påverkas av normer för flickskap, normer för berättande och översättningsnormer. Dessa leder till adaption, som innebär att översättningar anpassas till målkulturens och det utgivande förlagets normer och översättningens målgrupp, som består av unga flickor. Adapterades eller anpassades gestaltningen av flickskap när flickböcker översattes från engelska till svenska och finska under perioden 1945–1965 och i så fall hur? Var översättningarna källtrogna eller målanpassade? Framhävdes normbekräftande eller normbrytande drag? Var praktikerna enhetliga i Sverige och Finland? Denna tvärvetenskapliga studie söker svar på dessa frågor genom en kombination av översättningsvetenskapens, litteraturvetenskapens, språkvetenskapens och arkivforskningens metoder. Studiens material består av tre bildningsromaner av L.M. Montgomery, Jean Webster och Laura Ingalls Wilder med högre status och tre långserieböcker av Helen D. Boylston, pseudonymen Carolyn Keene och Helen Wells med lägre status samt deras svenska och finska översättningar. Dessa böcker representerar de serier som enligt en inledande kvantitativa analys var mest framträdande bland de flickböcker som utgavs på både svenska och finska under perioden 1945–1965 (52 böcker). För att kontextualisera materialet har även dels förlagskorrespondens, dels översättningarnas omslag och omslagstexter analyserats. Analysen av förlagskorrespondensen och översättningarna visar att Norden under perioden utgjorde ett enhetligt fält med Sverige och Norge som centrum. Författarskapen kom till Finland via dessa länder, och svenska och norska översättningar användes som källtexter för tre av de finska översättningarna i materialet. Resultaten av analysen av adaptioner i materialet visar att både målkontextanpassade förkortade översättningar och källtrogna översättningar förekommer i såväl bildningsroman- som långseriematerialet. Därmed står mängden adaption inte i relation till översättningens status. I de anpassade översättningarna sker anpassningen enligt kommersiella, didaktiska och pedagogiska översättningsnormer oberoende av översättningens status. Framställningen av flickskap påverkas dels genom att karaktärsdrag som förknippas med normbrytande flickskap nedtonas, dels genom att berättandet blir mer handlingsorienterat, vilket är normen inom barnlitteratur.