Etiska principer inom barnskyddet - En kvalitativ studie om hur socialarbetets etiska principer tillämpas i omhändertagandeprocessen

Abstract

Syftet för denna avhandling är att undersöka hur socialarbetare upplever och kritiskt reflekterar kring att etiska principer och etiska överväganden tillämpas i omhändertagandeprocessen i barnskyddet. Syftet är vidare att undersöka etiska konflikter i omhändertagandeprocessen samt om Covid-19 pandemin har haft en påverkan på den etiska tillämpningen i omhändertagandeprocessen.

Forskningsmaterialet insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på distans via programmet Microsoft Teams på grund av den rådande Covid-19 pandemisituationen. Sammanlagt fem socialarbetare, som jobbade i barnskyddets öppenvård, deltog i studien. Materialet är analyserat med en teoristyrd innehållsanalys. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Paynes (2015) kritiska teori och av Banks (2001) teori om etiska principer. Resultaten fördelades enligt analysen i tre huvudrubriker: etiska principer i omhändertagandeprocessen, etiska konflikter i omhändertagandeprocessen samt Covid-19 pandemins påverkan på omhändertagandeprocessen.

Resultaten i studien visar att socialarbetarna tillämpar etiska principer och etiskt tänkande under omhändertagandeprocessen på ett professionellt sätt. Socialarbetarna beskriver att etiskt tänkande ofta är undermedvetet i yrkesrollen. Barnets delaktighet, personlighet och självbestämmanderätt beaktas genom öppen och ärlig kommunikation, genom att lyssna på barnet, tala på barnets nivå, svara på frågor, ta känslor i beaktande och vara närvarande. Att upprätthålla sekretessen under omhändertagandeprocessen ansågs inte problematiskt. Ibland måste etiska principerna ses över och begränsningar måste göras, till exempel då klientens självbestämmanderätt måste begränsas. Socialarbetarna berättar att det förekommer olika etiska konflikter under omhändertagandeprocessen. Placering av spädbarn och ungdomar var en etisk fråga som orsakade konflikter. Även resursbrister i olika stödåtgärder för klienterna ansågs orsaka konflikter. Resultaten gällande Covid-19 pandemins påverkan på omhändertagandeprocessen visar att socialarbetarna upplever att pandemin har påverkat barnskyddsklienternas psykiska välmående och på socialarbetarnas arbetsförhållanden negativt. Bland annat distansmöten och trögare arbetsprocesser togs upp som svårigheter i arbetet under pandemin. Avhandlingen pekar på att det finns behov av att fortsätta studera pandemins påverkan på socialt arbete och kritisk reflektera över socialarbetarnas maktperspektiv och tillämpning av etiska principer i arbetet