Barnet i omhändertagningsprocessen

Show simple item record

dc.contributor Helsingin yliopisto, Oikeustieteellinen tiedekunta fi
dc.contributor University of Helsinki, Faculty of Law en
dc.contributor Helsingfors universitet, Juridiska fakulteten sv
dc.contributor.author Johansson, Kira
dc.date.accessioned 2012-10-10T06:18:49Z
dc.date.accessioned 2015-08-07T10:12:28Z
dc.date.available 2012-10-10T06:18:49Z
dc.date.available 2015-08-07T10:12:28Z
dc.identifier.uri URN:NBN:fi:hulib-201508062688
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/10138/37189
dc.description.abstract Omhändertagande är en åtgärd som starkt påverkar barnets liv. På grund av att omhändertagande gör intrång i barnets frihet och påverkar starkt barnets framtid måste också barnets rättskydd vid förfarandet vara tillräckligt. Barnets deltagande är en dimension av rättskyddet. De viktigaste elementen av barnets deltagande är hörandet av barnet, rätten att få information, rätten att föra talan samt rätten att söka ändring. Vissa av dessa rättigheter har i lagstiftning medgetts endast barn som nått 12 års ålder. Även mindre barns deltagningsmöjligheter skall ändå tryggas i mån av möjlighet. Barnets deltagande är beroende av många omständigheter. För det första skall myndigheterna möjliggöra ett faktiskt deltagande för barnet eftersom barnet som minderårigt inte har möjlighet att själv åberopa sin rätt att delta. För det andra måste barnet självt vara villigt att delta. För att deltagandet dessutom skall vara verkligt måste deltagandet ha en betydelse för processen eller beslutet. Enligt informed consent -principen skall barnets åsikt dessutom vara fritt formad för att den kan ha betydelse för avgörandet. Även om barnets åsikt inte formats fritt fungerar barnet alltid som informant i sitt ärende. Den information som fås av barnet är nämligen viktigt för beslutsfattaren eftersom den berättar mycket om barnets situation. Hur barnet tillåts delta och påverka avgörs med hjälp av ålders- och mogenhetsbedömningar. Ju äldre barnet är desto bättre möjligheter har barnet att få sin röst hörd. Ändå får barnets inflytande inte bli för starkt. Ett av de största problemen gällande barnets deltagande ligger just i sambandet mellan skyddsprincipen och barnets deltagningsrätt. Det är viktigt att barnet deltar så mycket som möjligt men barnet får inte bli domare i sin sak. Det är svårt att avgöra var gränsen skall gå och vilken princip som skall få mera vikt. I dagens läge behandlas de flesta av omhändertagningsfallen i socialnämnden. Vid denna beslutsmodell tryggas inte barnets rättskydd och socialarbetare hamnar i en svår dubbelroll där de måste fungera både som beslutsfattare och som stöd för barnet. I en förstainstansbehandling i förvaltningsrätten skulle däremot barnets deltagningsmöjligheter förmodligen försämras men å andra sidan skulle processen njuta större offentlig tillit. sv
dc.language.iso swe
dc.publisher Helsingfors universitet sv
dc.publisher University of Helsinki en
dc.publisher Helsingin yliopisto fi
dc.title Barnet i omhändertagningsprocessen sv
dc.type.ontasot pro gradu-avhandlingar sv
dc.type.ontasot pro gradu -tutkielmat fi
dc.type.ontasot master's thesis en
dc.subject.discipline Family and inheritance law en
dc.subject.discipline Perhe- ja jäämistöoikeus fi
dc.subject.discipline Familje- och kvarlåtenskapsrätt sv
dct.identifier.urn URN:NBN:fi:hulib-201508062688

Files in this item

Files Size Format View
Barnetiomhändertagningsprocessen.pdf 1.093Mb application/pdf View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record