Yliopiston etusivulle Suomeksi På svenska In English Helsingin yliopisto

Partiella besvärstillstånd för tvistemål i högsta domstolen

Show full item record

Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

Use this URL to link or cite this item: http://hdl.handle.net/10138/37299
Vie RefWorksiin
Title: Partiella besvärstillstånd för tvistemål i högsta domstolen
Author: Sjöblom, Kristian
Contributor: Helsingin yliopisto, oikeustieteellinen tiedekunta
Thesis level:
Abstract: Ändringssökandet till högsta domstolen har genomgått ett antal större och mindre reformer sedan domstolen grundades, vilka på varierande sätt har påverkat HD:s roll och uppgift. En genomgående trend har dock varit att HD i allt större grad tar avstånd från att agera domare i enskilda mål, för att i stället koncentrera sig på frågor som är av större intresse för rättstillämpningen i allmänhet.

En avgörande fråga med tanke på hur väl HD kan koncentrera sig på den ovannämnda typen av frågor är omfattningen som målen måste behandlas med. HD:s roll är också starkt bunden till de begränsningar som görs både angående vilka mål som överhuvudtaget prövas och likaså vilka delar av de prövade målen som behandlas. För att utveckla HD:s roll samt möjligheter att behandla viktiga frågor har man först infört ett förfarande med besvärstillstånd 1980, vilket innefattade en möjlighet att begränsa prövningen till en del av målet, för att senare 2005 införa en möjlighet att begränsa prövningen till en enskild fråga som är av vikt med hänsyn till den grund som besvärstillståndet meddelas på.

Syftet med den här avhandlingen är att behandla de möjligheter som HD enligt RB 30:3.2 har att begränsa omfattningen av besvärstillstånd, särskilt med fokus på den år 2005 införda RB 30:3.2,2. Enligt den sist nämnda punkten kan HD begränsa besvärstillståndet till att gälla en fråga vars avgörande är nödvändigt för att styra rättstillämpningen eller annars med hänsyn till grunderna för besvärstillståndet. Avhandlingen strävar efter att systematiskt placera de olika begränsningsmöjligheterna inom besvärstillståndssystemet samt att utreda de förutsättningarna som måste vara för handen då HD gör de olika typerna av begränsningar. Därtill undersöks de begränsningar som finns för hur starka avgränsningar HD kan göra samt vilka möjligheter dessa förfarandeformer eventuellt ger parterna att påverka processen. Utöver det som ovan nämnts, behandlas dessutom konsekvenserna som begränsningarna har på den fortsatta processen efter att besvärstillståndet meddelats.

Presentationen inleds i kapitel 2 med en allmän översikt av HD:s roll och uppgifter samt de centrala ändringar som har lett till den nuvarande ställningen som prejudikatdomstol. Kapitel 3 behandlar i sin helhet prejudikatbegreppet samt prejudikatens betydelse och natur, vilket är en central fråga med tanke på att HD:s roll allt mera centreras kring prejudikatbildningen. Kapitel 4 fungerar som en introduktion till systemet med besvärstillstånd för ändringssökande i HD och beskriver i huvuddrag de centrala dragen i förfarandet och förutsättningarna för att HD beviljar besvärstillstånd. Kapitel 5 strävar efter att klargöra förutsättningarna för partiella besvärstillstånd både enligt den gamla och nya modellen samt redogör för och undersöker förutsättningarna för att använda dessa förfaranden. Därtill undersöks förhållandet mellan de olika formerna av partiellt besvärstillstånd samt deras relation till de olika besvärstillståndsgrunderna. Det centrala syftet med kapitel 6 är att undersöka konsekvenserna som det nya systemet med begränsade partiella besvärstillstånd har på förfarandet ifall begränsningsmöjligheterna används samt att granska hur det påverkar HD:s handlingsfrihet då själva besvärsfrågan behandlas. Därtill undersöks parternas möjligheter att påverka förfarandet i ljuset av de nya begränsningsmöjligheterna som lagen ger åt HD. Kapitel 7 avslutar presentationen och strävar efter att sammanfatta de slutsatser som kan dras angående det nya förfarandet med begränsade partiella besvärstillstånd.

Sammanfattningsvis kan man säga att HD genom de nya reglerna angående besvärstillståndets omfattning som kommit i kraft från och med år 2005 har fått ett nytt och väldigt användbart verktyg för att kunna begränsa prövningen till de frågor som är centrala för verksamheten som prejudikatdomstol. Fastän den allmänna åsikten verkar vara att de nya begränsningsmöjligheterna inte kommer att användas särskilt mycket, så öppnar de ändå nya dörrar för att vidare renodla HD:s roll. Som helhet kunde man säga att införandet av denna begränsningsmöjlighet återspeglar en viss ändring i den inställning som man allmänt har angående HD:s uppgifter. Då efterfrågan på prejudikat ständigt ökar och de får större betydelse, är det ett naturligt steg att försöka förbättra HD:s möjligheter att producera mera prejudikat av högre kvalité även angående svåra frågor. I och med att parternas möjligheter att påverka huruvida de nya begränsningsmöjligheterna används är mycket begränsade, kan man motiverat konstatera att bollen är hos HD för att använda den potential som finns i ändringarna som infördes år 2005.
Description: Vain tiivistelmä. Opinnäytteiden arkistokappaleet ovat luettavissa Helsingin yliopiston kirjastossa. Hae HELKA-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka/index.htm).Abstract only. The paper copy of the whole thesis is available for reading room use at the Helsinki University Library. Search HELKA online catalog (http://www.helsinki.fi/helka/index.htm).Endast avhandlingens sammandrag. Pappersexemplaret av hela avhandlingen finns för läsesalsbruk i Helsingfors universitets bibliotek. Sök i HELKA-databasen (http://www.helsinki.fi/helka/index.htm).
URI: http://hdl.handle.net/10138/37299
Date: 2012-10-24
This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search Helda


Advanced Search

Browse

My Account