Interrelaterade lexikala egenskaper : Engelska adjektivimporter i en svensk tidningskorpus

Abstract

The study examines the use of 133 recent (1945-1999; according to Stålhammar 2003) English adjective imports in a Swedish newspaper corpus from 1965-2004 (110 million words).

The aim of the study is twofold: (i) to describe the special character of adjective imports and their integration process in relation to other import words as described in earlier studies, and (ii) to inspect the connection between the lexical properties and preferences of adjective imports at different linguistic levels. In particular, the study examines the covariance between the morphological properties and syntactic and collocational preferences of adjective imports. The study utilizes cluster analyses and collocation analysis in order to compare the distributional properties of each adjective form.

The results show that the integration process of adjective imports is fundamentally different from that of noun imports. The formal adaptation of adjective imports takes place on the basis of morphosyntactic requirements that apply to the class of adjectives in Swedish in general. It is shown that these requirements are most applicable to grammatical agreement in number and definiteness. The practice of adaptation co-varies with a number of the lexical properties of adjective imports: etymology, morphological form, syntactic use, collocation pattern and sociopragmatic characteristics.

The lexical properties discussed in the study are shown to be closely interrelated. Using a probabilistic syntactic analysis as a starting point, the study demonstrates that the subject complement (predicative) function is preferred for adjectives which preserve a foreign morphological form and, more generally, for adjectives which belong to an informal oral register as reflected by their collocation pattern. In turn, an informal lexical context and the subject complement predicative function exert comparatively little pressure on the formal adaptation of adjective imports. Thus, each lexical property of an adjective both reflects and enforces other properties at different linguistic levels.

Methodologically, it is shown that a quantitative analysis conducted simultaneously on a large number of lexical units gives valuable insight into both the relationship between units within a linguistic category and the relationship between different levels of linguistic analysis.

Studien behandlar användningen av engelska adjektivimporter i svensk tidningstext. Studieobjektet utgörs av 133 adjektiv som har importerats från engelskan till svenskan 1945-1999 (utgående från Stålhammar 2003). Materialet består av 11 tidningskorpusar fördelade över åren 1965-2004, totalt ca 110 miljoner löpord.

Syftet med studien är tvåfaldigt: (i) att beskriva särdragen hos adjektivimporter och deras anpassningspraxis i förhållande till övriga importord och (ii) att redogöra för generella tendenser hos samvariationen mellan adjektivimporternas egenskaper och preferenser på olika lingvistiska nivåer - i synnerhet deras anpassningsgrad, morfologiska egenskaper samt deras syntaktiska och kollokationella preferenser. Studien utnyttjar klusteranalyser och kollokationsanalyser för att jämföra de distributionella egenskaperna hos respektive adjektivform.

Resultaten visar att anpassningspraxisen är avsevärt annorlunda för adjektivimporter än för substantivimporter. Anpassningen av adjektivimporterna styrs primärt av de morfosyntaktiska kraven på adjektivens kongruensböjning. Dessa krav är störst vid species- och numeruskongruensen. Anpassningspraxisen för adjektivimporter samvarierar med flera av adjektivens lexikala egenskaper: härstamning, morfologisk form, syntaktisk preferens, kollokationsmönster och registertillhörighet.

Av resultaten framgår att adjektivens lexikala egenskaper är interrelaterade på ett intrikat sätt. Med utgångspunkt i adjektivimporternas syntaktiska preferenser visar analyserna att predikativ funktion prefereras för oanpassade adjektivimporter och mer generellt för adjektivimporter som tillhör ett talspråkligt register. Predikativ funktion föredras också i högre grad för utrum- och neutrumformer än för pluralformer. Attributiv och adverbiell funktion prefereras däremot för adjektivimporter från formellare register. Registertillhörigheten återspeglas av adjektivens kollokationsmönster. Studien åskådliggör följaktligen att var och en av de lexikala egenskaperna både påverkas av och påverkar egenskaperna på andra lingvistiska nivåer.

På ett metodologiskt plan demonstrerar studien hur en kvantitativ analys som görs parallellt för ett stort antal studieobjekt kan belysa de mer allmänna förhållandena mellan lexikala enheter inom en viss lingvistisk kategori samt mellan lexikala egenskaper på olika lingvistiska nivåer.