Grå verklighet, gyllne fantasi : Skapandets problematik i R.R. Eklunds aforistiska författarskap

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-8697-7
Julkaisun nimi: Grå verklighet, gyllne fantasi : Skapandets problematik i R.R. Eklunds aforistiska författarskap
Tekijä: Welander, Martin
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta, suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (monografia)
Tiivistelmä: Gray Reality, Golden Fantasy. The Problem of Creating in the Aphoristic Works of R.R. Eklund is the first major study of the Finland-Swedish writer R.R. Eklund s (1895 1946) aphoristic works. A point of departure for the study is the assumption that most of the major themes found in Eklund s works can be related to his struggle with the creative process. An aesthetic-idealistic philosophical context, including the philosophical thought of Kant, Schiller, Kierkegaard, Nietzsche and above all, Schopenhauer forms the backdrop to the study. Eklund s personal, reflective aphorism is seen as a part of a general evolution of the 20th century aphorism, as it has been outlined by Philippe Moret, where the aphorism and the literary diary approach each other and even morph into each other. This trend in Eklund s aphorisms is in stark contrast with the general evolution of his poetics, where he distances himself from modernistic ideals, and from the contemporary Finland-Swedish modernism. The presentation of nature in the works of Eklund is also studied, within the context of the regressive fantasy that nature triggers. The relation to nature is also studied in the context of two dichotomies tied to the aesthetic idealism: outside inside and nature culture. The concept of the sublime, as it is presented by Kant and Schopenhauer, is related to nature in general and to the Ostrobothnian plains, an important landscape in Eklund's aphorisms, in particular. Eklund s worship of geniuses and great historical figures is tied both to Schiller s aesthetics and to the sublime, and is studied as an aesthetic-idealistic strategy for easing the (self-inflicted) demand for literary production. The problem of anti-productivity is found to be an all-encompassing theme in Eklund s works, through which all other themes can be understood. The aesthetic idealism, which often takes the form of a struggle between a euphoric-nietzschean and a schopenhauerian world view, can best be understood as Eklund s strategy for overcoming the writer s block he is facing. The strategy is successful at least in the sense that his struggle with the writer s block becomes the most important subject in his works.Den här avhandlingen är den första mer omfattande studien av R.R. Eklunds (1895 1946) författarskap. Det övergripande syftet är att erhålla en tematisk helhetsförståelse för Eklunds kvalitativt högtstående aforistik. En viktig kontext är den estetiska idealismens tradition, särskilt så som den framställs hos tänkare som Schiller, Schopenhauer, Kierkegaard och Nietzsche. Det centrala resultatet är att de flesta teman som behandlas i aforistiken på något sätt kan relateras till Eklunds skrivblockering. Eklund kallade själv sin aforistik fragmentariska betraktelser , och den här benämningen utreds i förhållande till aforismgenrens utveckling i allmänhet. Eklunds subjektiva, reflekterande aforism visar sig inte vara någon enskild företeelse, utan de subjektiva och de reflekterande dragen är allmänt förekommande utvecklingslinjer för den modernistiska aforismen under början av 1900-talet. Detta i motsats till den allmänna tendensen i Eklunds författarskap, vilken är en rörelse bort från modernismen, något som här granskas via hans syn på Edith Södergrans poesi. Jag undersöker också framställningen av naturen i Eklunds texter, och då närmast inom ramen för den fantasi om en återgång till barndomen som naturen framkallar. Jag granskar förhållandet till naturen i Eklunds aforistik via två motsatspar som Eklund ofta återkommer till: ute inne och natur kultur. Begreppet det sublima, så som det framställs av Kant och Schopenhauer, anknyter också till natursynen i Eklunds författarskap, och särskilt till det eklundska nyckellandskapet slätten. Eklunds dyrkan av genier och historiens stora män relaterar förutom till bl.a. Schillers konstteori också till det sublima, och granskas som en konstnärlig strategi för att mildra kraven på litterärt skapande. Den här skrivproblematiken visar sig vara en slags kungstematik i Eklunds författarskap, som all annan tematik kan underordnas. Den har också konsekvenser som går utöver skrivandet. Eklunds aforistik är intimt knuten till ett jag, och när skrivandet hotas, hotas också jaget. Eklunds konstsyn, som ofta framställs som en kamp mellan en romantisk-nietzscheansk och en schopenhauersk estetik, kan bäst förstås som en strategi för att komma över skrivblockeringen. Strategin är lyckad åtminstone såtillvida att kampen med skrivandet blir det viktigaste ämnet för Eklunds kompromisslösa och djupt personliga författarskap.
URI: URN:ISBN:978-952-10-8697-7
http://hdl.handle.net/10138/38664
Päiväys: 2013-04-26
Avainsanat: litteraturvetenskap
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Latausmäärä yhteensä: Ladataan...

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä
welander_avhandling.pdf 1.060MB PDF Avaa tiedosto

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot