The Bilingual Screen : Ethnolinguistic identity and television viewing among three language minorities

Abstract

The purpose of the present study was to examine the relationship between ethnolinguistic identity and television viewing among minority language speakers.

Inspired by the model proposed by Abrams, Eveland and Giles (2003), and Reid, Giles and Abrams (2004), the study integrated ethnolinguistic identity theory (Giles and Johnson, 1981, 1987), uses and gratifications approach (Katz, Blumler and Gurevitch, 1974; Katz, Gurevitch and Haas, 1973) and cultivation theory (Gerbner and Gross, 1976). More precisely, a novel model was proposed, that consisted of two parts reflecting the idea of ethnolinguistic identity gratifications and ethnolinguistic cultivation. From the point of view of ethnolinguistic identity gratifications, it was examined how ethnolinguistic identity influences media needs and media use; whereas, from the perspective of ethnolinguistic cultivation, the research inspected the relationship between television viewing, the perception about ethnolinguistic social context (like perceived vitality, permeability and status stability) and ethnolinguistic identity management strategies (mobility, creativity and competition).

The hypotheses were tested empirically among young media users in the German minority in South-Tyrol, Italy (N = 415); the Hungarian minority in Transylvania, Romania (N = 401); and the Swedish minority in Southern Finland (N = 363). The data was analysed with variance analyses, correlational analyses, OLS-regressions and multiple mediations.

The results yielded considerable support for the proposed model across the three regions. In particular, hypotheses based on the assumptions of ethnolinguistic identity gratifications and ethnolinguistic cultivation were substantiated for the most part in each setting; however regarding the predictions derived from ethnolinguistic identity theory, the findings were inconsistent.

Denna avhandling undersöker relationen mellan språkidentitet och tv-tittande bland tre språkminoriteter i Europa: svenskspråkiga i Nyland i Finland, tyskspråkiga i Sydtyrolen i Italien och ungerskspråkiga i Transsylvanien i Rumänien.

Tidigare forskning visar ett samband mellan språkidentitet och medieanvändning i åtskilliga tvåspråkiga regioner. Den här avhandlingen utgår från tanken att tv-kanaler på minoritetsspråk och majoritetsspråk inte bara fungerar på olika språk utan också tolkar och återger världen och verkligheten omkring oss på olika sätt. Detta perspektiv har två följder för tv-användningen. Å ena sidan kan man förmoda att de som talar ett minoritetsspråk använder tv-kanaler på minoritetsspråket och majoritetsspråket av olika skäl. Å andra sidan kan man anta att tv-användning på olika språk erbjuder olika information om språkens livskraft. De bidrar på olika sätt till hur mänskor hanterar sin identitet. Med andra ord kan tv-tittande på minoritetsspråket leda till en mer positiv uppfattning om språkminoriteten, medan tv-tittande på majoritetsspråket kan föra medieanvändaren närmare språkmajoriteten.

En enkätundersökning utfördes bland studerande i gymnasier där undervisningen sker på minoritetsspråket. Datamaterialet omfattade 400 respondenter per region. Analysen genomfördes med flervariata statistiska metoder. Resultaten visade att respondenterna i Sydtyrolen mycket aktivt använder tv-kanaler på minoritetsspråket, medan respondenterna i Transsylvanien använder dem mindre, och respondenterna i Nyland använder tv-kanaler på minoritetsspråket i rätt liten utsträckning. Tv-utbudet på minoritetsspråket påverkade tv-användningen i Transsylvanien där det inte finns någon lokal tv-kanal på minoritetsspråket (ungerska) och i Nyland, där tillgången till de gränsöverskridande tv-kanalerna på minoritetsspråket (dvs. de riksvenska tv-kanalerna) inte är fri. Motiven till tittande beror på typen av utbud. När det finns en lokal tv-kanal på minoritetsspråket är den kanalen den viktigaste källan till information, och när det finns fri tillgång till gränsöverskridande tv-kanaler på minoritetsspråket är de kanalerna de viktigaste källorna för underhållning.

Avhandlingen visar också att tv-tittande har större positiv påverkan på minoritetsspråkets livskraft i Sydtyrolen och Transsylvanien jämfört med Nyland. Tre bakomliggande faktorer diskuteras. För det första använder respondenterna tv mest för underhållning. I Finland sänder tv-kanalerna utländska filmer och tv-serier med textning, vilket i regel leder till att de nyländska respondenterna tittar mycket på tv på ett tredje språk, dvs. engelska (utländska tv-program dubbas i de två andra regionerna). För det andra, till skillnad från de andra två regionerna, använder de nyländska respondenterna huvudsakligen tv på majoritetsspråket. Kanaler på majoritetsspråket erbjuder förmodligen mindre information om minoritetsspråket och dem som talar det. För det tredje har nylänningarna mer kontakt med majoritetsspråket i vardagslivet än respondenterna i andra två regionerna, något som kan minska tv-tittandets betydelse för språkidentiteten.

Utgående från resultaten är det klart att såväl lokala tv-kanaler på minoritetsspråk som gränsöverskridande tv-kanaler som stöder minoritetsspråket är grundläggande för språkminoriteternas utveckling. De förstnämnda eftersom de erbjuder information om språkminoriteten, de senare eftersom de erbjuder en kontinuerlig kontakt till minoritetsspråket även inom de tv-genrer med vilka mänskor använder mycket tid. Mediepolitiska åtgärder som avser att stöda minoritetsspråk bör därför inrikta sig på att utvidga tv-landskapet på minoritetsspråket med dessa element. För svenskan i Nyland innebär detta att en fri tillgång till det rikssvenska tv-utbudet bör stödas, medan det viktigaste för ungerskan i Transsylvanien skulle vara att en lokal ungersk tv-kanal skulle introduceras.

Avhandlingen preciserar vår kunskap om sambandet mellan ett språkligt rikt medielandskap och språklig mångfald utifrån tre exempel i olika Europiska länder. En sammanfattande slutsats är att medieutbudet är ett väsentligt villkor för att kontinentens språkliga mångfald ska bevaras.