Replacement decisions on Finnish dairy farms - toward better economic performance with novel technology and sustainable herds

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-487-470-0
Title: Replacement decisions on Finnish dairy farms - toward better economic performance with novel technology and sustainable herds
Author: Heikkilä, Anna-Maija
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Agriculture and Forestry, Department of Economics and Management
MTT Economic Research
Thesis level: Doctoral dissertation (article-based)
Belongs to series: MTT Science - URN:ISSN:1798-1824
Abstract: The objective of this thesis was to find expedients that would improve the economic performance of Finnish dairy farms. Means under examination were replacement decisions related to technology and herds. The theory of optimal behavior formed the basis for the methods used in solving the research problems. Empirical data originated from the Farm Accountancy Data Network (FADN) and from the Finnish dairy herd recording system. When studying the sustainability of herds, the replacement of a dairy cow was investigated by applying dynamic programming. The optimal replacement rules were almost similar for healthy and diseased cows indicating that the treatment of diseases is more profitable than replacing a diseased cow with a first-lactating one. Only cows with low milk production capacity should be disposed intentionally. A linear programming model was built for examining the optimal choices between conventional insemination, insemination with sex-sorted sperm and the use of conventional or sex-selected embryo transfer in a herd. The optimal outcome was a mixture of available technologies. Sex-sorted sperm was recommended for heifers only and primarily for calf production. In practice, the optimal insemination strategy is herd-specific. When studying the adoption of novel technology, discrete technology choice models were utilized. The results suggested that investment allowances significantly affect the changeover to loose-housing technology and robotic milking. Total factor productivity growth increased on those farms that switched from a conventional to an automatic milking system. The growth rate was derived from technology-specific production functions estimated with a two-stage estimation method. This method catered for the sample selection bias caused by the endogenous technology choice. The adoption of robotic milking intensified the positive development linked to overall improvements in production technology and an expansion in herd size given that milk production matched the capacity of the robot. In conclusion, by prolonging the herd life of dairy cows, dairy farmers can improve the economic performance of milk production. Therefore, farmers' awareness about the real costs of premature culling and the gains that can be achieved by treating a diseased cow must be improved. Optimizing tools, based on farm-specific input data, should be developed for determining the optimal replacement decisions and, hence, the optimal reproduction policy. Investment allowances are needed to boost up investments on those farms which have potential to develop their production to meet the future challenges. Investments in technology appropriate for large farms improve productivity growth and, thus, the prospects of dairy farms to survive in the long run. However, a human cannot be replaced by technology, not even by novel technology.Tutkimuksen tavoitteena oli löytää keinoja suomalaisten lypsykarjatilojen taloudellisen tuloksen parantamiseen. Tarkastelun kohteena olivat tuotantoteknologian ja karjan uudistaminen. Optimoinnin teoria muodosti pohjan tutkimusongelmien ratkaisussa sovelletuille ekonometrisille menetelmille ja matemaattiselle ohjelmoinnille. Tutkimuksessa käytetyt tila- ja lehmäkohtaiset aineistot kerättiin suomalaisilta kannattavuuskirjanpitotiloilta ja lypsykarjojen tuotosseurannasta. Sairaan lehmän hoitaminen on pääsääntöisesti kannattavampaa kuin sen korvaaminen ensimmäistä lypsykauttaan lypsävällä lehmällä. Tulos pätee jopa toistuvia utaretulehduksia sairastaviin eläimiin. Poikkeuksen sääntöön tekevät lehmät, joiden maitotuotos on alhainen. Ayrshire- ja holstein-friisiläislehmien vertailu osoitti, että vaikka holstein-friisiläislehmien tuotos on parempi, sen tuoma taloudellinen hyöty häviää lyhyemmän tuotantoiän ja suuremman sairastuvuusriskin takia. Uudistuseläinten tuotannossa kannattaa perinteisen siemennyksen ohella hyödyntää uusia teknologioita. Sukupuolilajitellun siemenen käyttö antaa paremman taloudellisen tuloksen hiehoilla kuin lehmillä ja on kannattavampaa vasikkatuotannossa kuin alkiotuotannossa. Kokonaistuottavuuden kasvu parani tiloilla, jotka siirtyivät perinteisestä lypsystä automaattilypsyyn. Muutos kytkeytyi samanaikaisesti tapahtuneeseen tilakoon kasvuun ja tilan muun tuotantoteknologian uudistamiseen. Aineiston suurimmilla tiloilla robottilypsy vahvisti positiivista tuottavuuskehitystä. Välitön vaikutus oli teknisen muutoksen ansiota, mutta lypsyn automatisointi voi edesauttaa tuottavuuskehitystä myös ratkaisemalla työvoiman saatavuuteen liittyviä ongelmia ja siten mahdollistamalla yrityskoon kasvattamisen. Tarkastellut uudistuspäätökset osoittavat, että karjan tuotantoikää pidentämällä maidontuottajat voivat parantaa tuotannon taloudellista tulosta. Sen vuoksi tuottajien tietämystä lehmien ennenaikaisten poistojen kustannuksista ja sairauksien hoidon taloudellisesta hyödystä tulisi lisätä. Tätä tarkoitusta varten tulisi kehittää tilakohtaista aineistoa käyttäviä laskentatyökaluja, joilla voitaisiin optimoida sekä lehmien poistoajankohtaa että uudistuseläinten tuottamista. Maidontuotannon jatkuvuuden turvaamiseksi Suomessa tarvitaan investointitukia edesauttamaan investointeja tiloilla, joilla on potentiaalia kohdata edessä olevat haasteet. Investoinnit suurille tiloille soveltuvaan teknologiaan parantavat tuottavuuskehitystä ja siten edellytyksiä kannattavaan maidontuotantoon. Tuotantorakenteen muuttuessa on kuitenkin huomattava, etteivät ihmiset ole kokonaan korvattavissa teknologialla, eivät edes uudella teknologialla. ______________________________________________________________ Syftet med avhandlingen var att hitta sätt att förbättra det ekonomiska resultatet på finländska mjölkgårdar. Fokuset låg på modernisering av produktionsteknologi och föryngring av boskapsbesättningar. De ekonometriska metoder och den matematiska programmering som tillämpades i undersökningen var baserade på optimeringsteorin. Det gård- och kospecifika materialet samlades in dels på finländska lönsamhetsbokföringsgårdar, dels baserar det sig på uppföljningen av mjölkutbytet. Det är vanligtvis lönsammare att behandla en sjuk ko än att ersätta den med en ko på sin första mjölkningsperiod. Detta gäller till och med djur med upprepade juverinflammationer. Kor med lågt mjölkutbyte utgör dock ett undantag. En jämförelse mellan Ayrshire- och Holstein-Frisiska kor visade att även om Holstein-Frisiska kor ger ett högre mjölkutbyte försvinner den ekonomiska nyttan i och med att de har en kortare produktionsålder och större risk för sjukdomar. Vid produktion av ersättningsdjur lönar det sig att utnyttja nya teknologier vid sidan av traditionell insemination. Användning av könssorterad sperma ger ett bättre ekonomiskt resultat med kvigor än med kor och är lönsammare i kalvproduktion än i embryoproduktion. Den totala produktiviteten började växa snabbare på gårdar där man övergick från traditionell mjölkning till automatisk mjölkning. Förändringen var förknippad med att dessa gårdar samtidigt utvidgades och produktionsteknologin moderniserades på många sätt. På de största gårdarna stärkte robotmjölkningen en pågående positiv produktivitetsutveckling. Den direkta verkningen berodde på tekniska förbättringar, men mjölkrobotar kan även bidra till en förbättrad produktivitetsutveckling genom att lösa problem med bristfällig tillgång till arbetskraft, vilket i sin tur gör det möjligt att utvidga verksamheten. Det framgår av ersättningsbesluten som betraktas i denna avhandling att mjölkproducenterna kan bättra på sitt ekonomiska utfall genom att förlänga boskapens produktionsålder. Därför borde man göra producenterna mer medvetna om kostnaderna för utslagning av kor i förtid och om den ekonomiska nyttan som behandling av sjukdomar kan ge. För detta ändamål borde man ta fram kalkyleringsverktyg som kan utnyttja gårdsspecifikt material och med vilka producenten kan optimera både utslagningstid och produktion av ersättningsdjur. För att säkerställa mjölkproduktionen i Finland behöver vi investeringsstöd för gårdar som har potential att klara de framtida utmaningarna. Investeringarna i storgårdsteknologin leder till en förbättrad produktivitetsutveckling och bättre förutsättningar för lönsam mjölkproduktion. Vid förändringar i produktionsstrukturen bör man dock beakta att människorna inte helt kan ersättas med teknologi, inte ens med den nya.
URI: URN:ISBN:978-952-487-470-0
http://hdl.handle.net/10138/40120
Date: 2013-08-17
Subject: maatalousekonomia
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record