Ingrupp-prototypiska ledare som utövare av makt : Gruppmedlemmarnas syn på hur ingrupp-prototypiska ledare utövar makt i organisationen

Abstract

Avhandlingen syftar till att utreda gruppens betydelse för ledarskap och makt inom organisationer. Eftersom ledarskapsforskningen lagt mera tyngd på gruppmedlemskapets betydelse för ledning och makt, är det motiverat att inom organisationsvärlden forska i fenomenet och via bättre förståelse av grupper sträva till utveckling inom organisationsväsendet. Ledarskap och makt som uppfattats som liknande fenomen sitter i fokus i denna avhandling. Syftet är att forska inom ingrupp-prototypiska ledarskapet och acceptansen av användning av en viss form av makt. En gruppmedlem som är ingrupp-prototypisk förkroppsligar de värden, mål och uppfattningar gruppmedlemmarna har om gruppen. Den ingrupp-prototypiske ledaren motsvarar alltså i medelvärde mest gruppen. Tidigare forskning har visat att ingrupp-prototypiska ledare har mer frihet att handla på mindre rättvisa sätt än en ledare som inte är ingrupp-prototypisk. Speciellt om gruppmedlemmarna identifierar sig med gruppen. Inom maktforskningen finns det olika typer av makt som utövas av ledare. Dessa maktformer är uppdelade i hårda och mjuka, varav de hårda anses vara mindre iakttagande av andra och de mjuka mer människovänliga. Eftersom makt har dessa olika dimensioner är det motiverat att utforska i maktmetoders användning och dess relation till ingrupp-prototypiskhet, makt som är en central del av ledning och grupper. I denna forskning undersöks hurdan form av makt är mer acceptabelt för ingrupp-prototypiska ledare att använda.

Forskningens material samlades in från organisationer där största delen av respondenterna arbetar som experter. Frågeformuläret skickades via e-post i elektronisk form. Frågeformuläret bestod av fyra mätare samt bakgrundsfrågor. I mätaren för makt svarade respondenterna på påståenden angående sin närförman dennes användning av makt. Den andra mätaren mätte närförmannens ingrupp-prototypiskhet. Identifikationsmätaren mätte respondentens grad av identifikation till sin organisation och den sista mätaren för legitimitet mätte hur acceptabel eller legitim närförmannen ansågs vara.

I analysen kom man fram till att identifikation är centralt för accepteringen av ledarens maktbeteende. Resultaten visade också att ju mer accepterande en person är av närförmannens användning av hård makt, desto mindre legitim anses närförmannen vara. Resultaten kom också fram till att närförmannens ingrupp-prototypikalitet och accepteringen av användning av mjuka maktformer förklarar tillsammans närförmannens legitimitet. Alltså ju mer ingrupp-prototypisk närförmannen är och ju mer acceperande man är av närförmannens användning av mjuk makt, desto mer legitim anser man att närförmannen är.

Utav denna forskning kan man komma till den slutsatsen att en ingrupp-prototypisk närförman accepteras använda makt på sina medarbetare. Betydelsen av identifikationen med ingruppen blev förstärkt i denna analys och närförmannens legitimitet fick också en starkare betydelse. Gruppmedlemmarnas roller inom organisationer och skillnader inom organisationskulturer i Finland kan ha varit betydande för dessa resultat, och är därför motiverade framtida forskningsområden.