The local perception on changes in water availability and accessibility in the Taita Hills, Kenya

Abstract

This research contributes to water related research by addressing the social aspect of the water issues. The local water users' perceptions on increased water poverty in the Taita Hills are ethnographically studied. Another interest is to find out how the environmental changes are explained by the locals. The aim of the study is also to test how local knowledge can support decision-making by using participatory geoinformatics (PGIS). The thesis compares two catchments: Wundanyi that is a humid area in the highlands, and Mwatate that is partly a dry one in the lowlands.

Interdisciplinary research is required for studying water poverty as the water can be measured both quantitatively and socially by evaluating the access to water. The water availability and accessibility are determined by social relations among the population. Developing countries, such as Kenya, are highly dependent on rain-fed agriculture and therefore the impacts of failed yields are vast on the economy. Livelihood diversification is needed for reduced poverty and protection of the water resources. Water scarcity is limiting the capacity to combine water with other assets, thus reducing the income of the households. The main law that regulates the water sector in Kenya is the Water Act 2002 that is influenced by integrated water resource management (IWRM). It is criticised for ignoring the legal pluralism that exist in rural areas in particular. The rural poor have limited access to state based institutions that decide about the water resources and the local population is excluded from the decision-making. PGIS is suggested as a tool for including the locals in the process.

Ethnography and community participation constitute the core for the research methodology. The field work was conducted in the Taita Hills in Jan-Mar 2013. Participatory methods that were used in the research include semi-structured interviews, focus groups, participatory mapping, timelines, transect walks and GPS-points. Mainly farmers were interviewed and workshops with different stakeholders organised in two catchments: Wundanyi and Mwatate. The data was analysed through content analysis, SPSS, historical review, livelihood analysis and PGIS. The data was compared by gender and location.

The local population in the Wundanyi and Mwatate catchments perceive declining water levels to be a result of forest cuts, more specifically the destruction of indigenous forest. The turning point for the environmental changes is the land demarcation after independence that reached the different areas different times. Before the land demarcation, the farmers used to live in communities with dense forest in between, but after the demarcation they were forced into new plots and had to cut down forest in order to attain land for cultivation. Population growth and a religious reasoning are common explanations for the environmental changes as well. The access to water is unequal in the sense that people with political connections can influence the decision-makers for their benefit. The gendered nature of land ownership also limits the access to water for women. Water accessibility varies spatially in the hilly landscape. The decreased availability of water pushes the inhabitants to look for alternative sources of income as the rain-fed agriculture is not profitable anymore. Fish ponds are becoming more popular next to agriculture. Many rely on casual work and support from their employed children. PGIS allow technocrats and locals to understand each other through the digitalised sketch maps. As a result, more detailed action plans for water management can be composed.

Denna forskning bidrar till vattenrelaterad forskning genom att poängtera den sociala aspekten i vattenfrågor. Genom etnografiska metoder studerar man lokalbefolkningens uppfattning om minskade vattenresurser. Det är av intresse att undersöka hur lokalbefolkningen förklarar miljöförändringarna. En målsättning för studien är också att testa hur lokal kunskap kunde stöda beslutsfattandet genom en deltagande variant av geoinformatik (PGIS). Denna avhandling jämför två avrinningsområden: Wundanyi som är ett fuktigare område i höglandet och Mwatate som är ett torrare område lägre ner.

Det krävs tvärvetenskaplig forskning för att studera vattenförhållandena, särskilt vilka faktorer som begränsar tillgången. Vatten kan mätas såväl kvantitativt som socialt genom att uppskatta tillgången till vatten. Vattentillgången styrs på basen sociala relationer inom befolkningen. Utvecklingsländer, såsom Kenya, är beroende av regnförsörjt jordbruk och därför har missväxt omfattande följder för ekonomin. Att diversifiera försörjningen i området är nödvändigt för att minska på fattigdomen och skydda vattenresurserna. Vattenbristen begränsar möjligheten att kombinera vatten med andra tillgångar, vilket i sin tur minskar på inkomsterna i hushållen. Den primära lagen som styr vattensektorn i Kenya är Water Act 2002. Integrerad förvaltning av vattenresurserna (IWRM) har varit grunden för denna lag. Lagen har blivit kritiserad för att ignorera den juridiska pluralismen, som existerar särskilt på landsbygden. De fattiga på landsbygden har ingen möjlighet att påverka de statliga institutionerna som fattar beslut om vattenresurserna. PGIS föreslås vara ett redskap för att inkludera lokalbefolkningen i processen.

Etnografi och ett deltagande samhälle utgör kärnan för forskingsmetodologin. Fältarbetet utfördes i Taita Hills i januari-mars 2013. Deltagande metoder som användes i undersökningen var, halvstrukturerade intervjuer, fokusgrupper, deltagande kartläggning, tidslinjer, transekter och GPS punkter. I huvudsak intervjuades jordbrukare och två workshops ordnades i vardera avrinningsområde. Analysen baserar sig på innehållsanalys, SPSS, historisk översikt, analys över hur familjerna försörjer sig, samt PGIS. Data jämfördes enligt kön och var man är bosatt.

Lokalbefolkningen i Wundanyi och Mwatate anser att vattennivån minskar på grund av skogsavverkning, speciellt när det gäller ursprungsskogen. Vändpunkten för miljöförändringarna var då markuppdelningen nådde de olika delarna av Taita i samband med att landet blev självständigt. Tidigare bodde jordbrukarna i byar som var omringade av tät skog. Efter markuppdelningen fick invånarna nya tomter och var tvungna att hugga ner skogen för att få rum för jordbruket. Befolkningstillväxten och religiösa grunder är dessutom vanliga förklaringar till miljöförändringarna. Vattentillgången är ojämlikt fördelad så att personer med politiska kontakter kan påverka beslutsfattarna för sin egen vinning. När det gäller markägandet, begränsar ojämställdheten mellan könen vattentillgången för kvinnor. Vattentillgången varierar lokalt i det bergiga landskapet. Den försämrade vattentillgången bland kvinnor tvingar befolkningen att hitta nya alternativa inkomstkällor, eftersom det regnförsörjda jordbruket inte längre är lönsamt. Fiskdammar blir allt populärare vid sidan om jordbruket. Många förlitar sig på tillfälligt arbete och på ekonomiskt stöd från sina arbetande barn. PGIS ger möjlighet för teknokrater och lokalbefolkningen att förstå varandra via de digitaliserade kartskisserna och då kan man utarbeta mer detaljerade handlingsplaner för vattenförvaltningen.