Poeten och hennes apostlar : En biomytografisk analys av Edith Södergranbilden

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-9791-1
Julkaisun nimi: Poeten och hennes apostlar : En biomytografisk analys av Edith Södergranbilden
Tekijä: Rahikainen, Agneta
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta, suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (monografia)
Tiivistelmä: The Poet And Her Apostles A biomythographical analysis of the image of Edith Södergran This dissertation is about the constructions and biographical interpretations of the life of the poet Edith Södergran that have emerged since her death in 1923. I investigate what lies behind the agendas and approaches of biographers and scholars, the sources and authorities on which they base their findings and the sources and authorities they have chosen to ignore, and if so, why. I also explore the ways in which they have interpreted her work and placed it in a literary canon. To support my analysis I have made use of Michael Benton's study Literary Biography. An Introduction (2009). Benton employs the concept of biomythography to signify a biography that reflects the dependence of facts on the manner in which they are produced, as well as on cultural context and change. My biomythographical analysis examines these aspects with reference to the ways in which the various interpretations of Södergran are constructed. As a method I have also used parts of a model from Petra Broomans dissertation Jag vill vara mig själv . Stina Aronson (1892 1956), ett litteraturhistoriskt öde (1999), which she based on Hayden White's theory of narrative linguistic expressions in historical research, as expressed in his book Meta History: The Historical Imagination in Nineteenth-Century Europe (1973). I focus on those aspects of Södergran's life that are relevant to the way in which the myths surrounding her emerged, her linguistic and cultural background, her social contacts, medical history, financial situation, ideological interests, position and attitude in literary politics, and the environments in which she lived. I also describe the contemporary reception of her work and the images that it created. Hagar Olsson and Elmer Diktonius are important actors in the early constructions of Södergran s image. The work of her biographer Gunnar Tideström and the scholar Olof Enckell were to a large extent influenced by Hagar Olsson s interpretation of Södergran as it was later manifested in her edition of the poet s letters (Ediths brev, 1955). In the last chapter before the conclusion I describe how the various images of Södergran appear in reference works of literary history, which of the myths about her have survived and which of them have to this day been downplayed.Ämnet för denna avhandling är konstruktioner och biografiska tolkningar av poeten Edith Södergrans liv och diktning efter hennes död 1923. Jag utreder vad som ligger bakom de biografiska forskarnas och skribenternas agenda och förhållningssätt, vilka källor och auktoriteter de baserar sina iakttagelser på och vilka de har valt bort, och i så fall varför. Och hur de har tolkat och placerat in hennes författarskap i en litterär kanon. Som stöd i min analys har jag använt biografiforskaren Michael Bentons Literary Biography. An Introducton (2009). Benton använder begreppet biomytografi som en beteckning för en biografi som reflekterar över att fakta är beroende av hur den framställs och av kulturell kontext och förändring. Den biomytografiska analysen beaktar dessa aspekter med avseende på hur de olika Södergrantolkningarna konstrueras. Som metod har jag även använt delar av en modell ur Petra Broomans avhandling Jag vill vara mig själv . Stina Aronson (1892 1956), ett litteraturhistoriskt öde (1999). Jag fokuserar på sådant i Södergrans liv som har relevans för hur myterna kring henne uppstått, hennes språkliga och kulturella bakgrund, sociala kontakter, sjukdomshistoria, ekonomiska situation, ideologiska intressen, litteraturpolitiska placering och förhållningssätt, och hennes livsmiljöer. Jag redogör även för den samtida receptionen av hennes produktion och vilka bilder som skapas där. Hagar Olsson och Elmer Diktonius är viktiga aktörer i de tidiga konstruktionerna av Södergranbilden. De placerar in henne litteraturpolitiskt i relation till hur den traditionella akademiska motpolen uppfattar henne i Finland och i Sverige. Deras inflytande är stort med avseende på hur Södergran används som förebild i 1930-talets kulturpolitiska kontext och modernistiska kanon. Uppfattningen av Karelen och orten Raivola har fått en konsekvens för hur man tolkat Södergrans poetiska landskap, hennes etnicitet och kulturella identitet. Biografen Gunnar Tideström respektive forskaren Olof Enckell har i hög grad påverkats av framför allt Hagar Olssons Södergrantolkning, som hon sedan manifesterar i sin utgåva Ediths brev (1955). I det sista kapitlet redogör jag för hur de olika Södergranbilderna ser ut i litteraturhistoriska översiktsverk och vilka myter om henne som levt vidare och vilka som tonats ned fram till idag.
URI: URN:ISBN:978-952-10-9791-1
http://hdl.handle.net/10138/44023
Päiväys: 2014-04-26
Avainsanat: nordisk litteratur
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Latausmäärä yhteensä: Ladataan...

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä
rahikainen_avhandling.pdf 1.272MB PDF Avaa tiedosto

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot