Heidegger and the Problem of Phenomenality

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-9913-7
Title: Heidegger and the Problem of Phenomenality
Author: Westerlund, Fredrik
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies, Filosofi (svenskspråkig)
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: This PhD thesis is an extended critical investigation of Martin Heidegger s influential account of the problem of phenomenality, i.e., of how things show up as meaningful phenomena in our experience. As such, it is also a study of his effort to develop and probe the question of phenomenology, i.e., what it means to see, understand, and articulate such phenomena. The aim of the thesis is both historical and systematic. On the one hand, it offers a unified interpretation of how Heidegger s struggle with the problem of phenomenality unfolds during the main stages of his philosophical development, from the early Freiburg lecture courses 1919-1923, over the Marburg years and the publication of Being and Time in 1927, up to his later thinking stretching from the mid 1930s to the early 1970s. It is argued that the problem of phenomenality constitutes one of the core problems that Heidegger is concerned with from beginning to end, and that focusing on this problem allows us to shed new light on the philosophical logic and motives behind the main changes that his thinking undergoes along the way. On the other hand, the thesis examines both the philosophical power and the problems and ambiguities of Heidegger s consecutive attempts to account for the structure and dynamics of phenomenality. In particular, it critically interrogates Heidegger's basic idea that our experience of meaningful phenomena is determined by our prior understanding of the historical contexts of meaning in which we always already live. A central argument of the thesis is that Heidegger s conception of the historical structure of phenomenality raises the decisive question of how to distinguish between historical prejudice and primordial understanding, and that Heidegger s inability to answer this question in Being and Time generates a deep ambiguity between his program of historical-destructive thinking and his employment of a Husserlian intuition-based phenomenological method in his concrete investigation. Moreover, it is argued that Heidegger s later thinking of the clearing/event of being is centrally motivated by the effort to answer precisely this question by showing how a historical world can arise and give itself as a binding destiny. Ultimately, however, the thesis suggests elaborating on the criticisms previously presented by, e.g., Ernst Tugendhat and Emmanuel Levinas that Heidegger s radical historicization of phenomenality makes him unable to account either for the truth of our understanding or for the ethical-existential significance of other persons.Den här avhandlingen är en studie i Martin Heideggers filosofi med särskilt fokus på hans försök att komma till rätta med fenomenalitetens problem, det vill säga med frågan hur saker och ting kan vara givna och visa sig som meningsfulla fenomen i vår erfarenhet. I avhandlingen undersöker och diskuterar jag också Heideggers syn på fenomenologin, alltså på vad det vill säga att se, förstå och artikulera våra erfarenheters mening. Med fenomenalitetens problem som ledtråd utvecklar avhandlingen en utförlig tolkning av de centrala faserna av Heideggers filosofiska tankeväg: del 1 behandlar Heideggers tidiga Freiburg-föreläsningarna 1919-1923; del 2 fokuserar på hans tänkande under Marburg-åren och i det tidiga huvudverket Vara och tid från 1927; del 3 behandlar Heideggers senare tänkande från mitten av 1930-talet till början 1970-talet. Jag argumenterar för att fenomenalitetens problem står i centrum för Heideggers filosofiska intresse från början till slut och att vi genom att följa hans kamp med denna problematik kan kasta nytt ljus över hans filosofiska utveckling och belysa de motiv och problem som driver hans tänkande framåt. Avhandlingen är dock inte bara en historisk utläggning. Ambitionen är också att kritiskt granska och avgränsa den filosofiska halten i Heideggers tänkande. Avhandlingens kritiska frågande riktar sig i synnerhet mot Heideggers grundtanke att det bara är på basen av vår förförståelse av de historiska meningskontexter som vi alltid redan lever i som vi kan erfara och förstå entiteter som meningsfulla fenomen som stolar, träd, människor, etc. Idén om fenomenalitetens historiska struktur väcker svåra frågor. Till exempel: Hur ska vi kunna skilja mellan historisk fördom och sann förståelse om vi inte har tillgång till meningskällor bortom våra historiska meningssammanhang? Kan våra historiska meningskontexter inklusive våra historiska värderingar och normer verkligen vara ursprunget till den etisk-existentiella betydelse människor och saker har för oss? Heidegger har stora problem att hantera dessa frågor, vilket ger upphov till djupa ambivalenser och brister i hans tänkande. I sista hand argumenterar jag för att Heideggers radikala historisering av vår erfarenhet och förståelse gör att han inte kan redogöra för vår förståelses sanning och osanning. Hans försök att härleda all betydelse ur historien bygger också på ett grundläggande förnekande av det sätt på vilket andra människor möter oss som etiskt-existentiellt betydelsefulla och angelägna oavsett vilken historisk kontext vi lever i.
URI: URN:ISBN:978-952-10-9913-7
http://hdl.handle.net/10138/45258
Date: 2014-06-07
Subject: filosofi
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Westerlund_vaitoskirja.pdf 2.821Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record