2026-09-22T06:28:31Zhttps://helda.helsinki.fi/server/oai/request

oai:helda.helsinki.fi:10138/164552022-06-23T10:10:29Zcom_10138_24924com_10138_17738col_10138_9212

Hellman, Jessica University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Social Policy Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, Yhteiskuntapolitiikan laitos Helsingfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten, Samhällspolitiska institutionen 2010-05-04T13:26:23Z 2010-05-04T13:26:23Z 2009-10-28 valttiivi:2009-315 http://hdl.handle.net/10138/16455 705 Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Forskningsobjektet i avhandlingen var barnskyddssocialarbetare i Helsingfors stad. Avhandlingens syfte var att ta reda på om det finns ett mönster i barnskyddssocialarbetares sätt att se på ett barnskyddsfall beroende på om fallet gäller en flicka eller en pojke. Som teoretisk referensram för avhandlingen har teorin om könsmaktsordning använts. Undersökningen gjordes som en vinjettundersökning. Metoden har använts komparativt genom att låta socialarbetare ta ställning till två påhittade beskrivningar om en 14-årig ung människas livssituation. Beskrivningarna i de två vinjetterna är identiska förutom att namnet i den ena är ett pojknamn och i den andra ett flicknamn. I och med det komparativa syftet med studien har svaren jämförts för att se om det finns skillnader i hur flickors och pojkars fall upplevs av socialarbetarna. Undersökningen har utförts både kvalitativt och kvantitativt med slutna och öppna frågor. Undersökningen gjordes som en internetundersökning och frågeformuläret skickades åt socialarbetarna per e-post. Sammanlagt 36 socialarbetare svarade på enkäten; 20 svarade på enkäten med flickversion och 16 på enkäten med pojkversion. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys och det visade sig att det fanns vissa mönster i svaren som tyder på skillnader mellan de två respondentgrupperna: socialarbetarna blev oroliga för flickan i ett tidigare skede än pojken. De som svarade på flickvinjetten poängterade mera familjen och familjedynamiken i sina beskrivningar om vad som är det huvudsakliga problemet i ärendet. De som svarade på pojkvinjetten beskrev det huvudsakliga problemet som något som härstammar i pojkens eget beteende. Också i svaren som beskrev vilka stödformer socialarbetarna skulle ge åt den unga fanns vissa skillnader. De som svarade på enkäten om flickan var mer villiga att ge radikalare stödformer än de som svarade på enkäten om pojken: beskrivningar om placering som stödform förekom oftare då det gällde flickan än då det gällde pojken. I pojkens fall ville socialarbetare vänta och se före man drar några slutsatser om stödformer. Resultatet tyder på att flickor definieras genom något som de själva inte kan påverka, medan pojkarna definieras genom sina egna handlingar. Detta resultat överensstämmer med teorin om könsmaktsordning såväl som med annan forskning inom ämnet. swe Aktiva pojkar och passiva flickor? : en vinjettundersökning om socialarbetares bedömningar om barnskyddsfall med ungdomar Master’s thesis Pro gradu -tutkielma Pro gradu -avhandling Text masterThesis abstractOnly open.access