2026-09-21T23:38:59Zhttps://helda.helsinki.fi/server/oai/request

oai:helda.helsinki.fi:10138/6056972025-12-01T14:27:32Zcom_10138_578965com_10138_17738col_10138_578977

Helsingin yliopisto, Svenska social- och kommunalhögskolan University of Helsinki, Swedish School of Social Science Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan Alasara, Alexandra 2025-11-28T18:11:51Z 2025-11-28T18:11:51Z 2024 URN:NBN:fi:hulib-202405202063 http://hdl.handle.net/10138/605697 I avhandlingen undersöks hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 och vad som kan förklara förändringen. Invandring är något som alltid existerat och alltid kommer att existera men det är först på 2000-talet som invandringen ökat kraftigt och så även de negativa invandringsattityderna. Orsakerna till de negativa invandrarattityderna är flera och avhandlingen ger en mångsidig grund till att förstå vad som påverkar en individs invandrarattityder. Avhandlingens syfte är att är att undersöka hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 samt vad som kan förklara dessa förändringar. Analysen är en jämförande kvalitativ analys och som datamaterial används de nationella rapporterna från Standard Eurobarometer 84 från hösten 2015 (EB 84, 2015) och Standard Eurobarometer 97 från sommaren 2022 (EB 97, 2022). Datamaterialet ger en tydlig bild av finländarnas invandrarattityder. Datamaterialet jämförs med varandra och i analysen kommer det fram att finländarnas invandrarattityder förändrats. Invandrarattityderna år 2015 var mer negativa än invandrarattityderna år 2022. Oron för invandring var också väldigt stark bland finländarna år 2015. Orsaken till förändringen kan förklaras med att majoriteten av invandrarna år 2015 kom från Mellanöstern och år 2022 kom majoriteten från Ukraina, i och med kriget. Av undersökningen framkom det att finländarna hellre tar emot flyktingar från europeiska länder än icke- europeiska länder. Resultatet analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen och kommer fram till att finländarna känner starkare samhörighet med ukrainska flyktingar än flyktingar från Mellanöstern. Den socioekonomiska statusen påverkar även känslan av oro hos finländarna under flyktingkrisen 2015 och kan så även ses som en möjlig förklaring till de negativa invandrarattityderna. swe Helsingin yliopisto University of Helsinki Helsingfors universitet invandring flyktingar invandrarattityder flyktingkris jämförande analys invandringspolitik Valtio-oppi ja hallinto Political Science and Administration Statskunskap med förvaltning Vad påverkar våra invandrarattityder? : En jämförande analys av hur invandrarattityderna förändrats i Finland i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 What affects our attitudes towards immigration? : A comparative analysis of how attitudes towards immigration have changed in Finland in connection to the refugee crises in 2015 and 2022 kandidaatintutkielmat Bachelor's theses kandidatavhandlingar URN:NBN:fi:hulib-202405202063 restricted