2026-09-21T23:02:21Zhttps://helda.helsinki.fi/server/oai/request

oai:helda.helsinki.fi:10138/6234002025-12-11T16:19:19Zcom_10138_578965com_10138_17738col_10138_578970

Helsingin yliopisto, Kasvatustieteellinen tiedekunta University of Helsinki, Faculty of Educational Sciences Helsingfors universitet, Pedagogiska fakulteten Grundström, Sofie 2025-12-08T18:48:33Z 2025-12-08T18:48:33Z 2023 URN:NBN:fi:hulib-202308213551 http://hdl.handle.net/10138/623400 Mål. Tidigare forskning visar att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation är en frekvent stödmetod inom pedagogisk verksamhet för att stödja barns kommunikativa utveckling. Det framgår att teckenkommunikation används som visuellt stöd i kommunikationen utöver verbalt tal. Forskningarna syftar på att den pedagogiska verksamheten strävar till att använda teckenkommunikation i de flesta kommunikativa situationerna under dagen. Trots alla möjligheter TAKK tillför till barns kommunikativa utveckling framkommer det även utmaningar med det. Denna studie betonar vikten av inkluderande kommunikation och att ge alla elever möjligheten att delta i interaktionen samt genom kommunikation känna sig delaktiga i samhörigheten och i den pedagogiska verksamheten. Metoder. Studien utfördes i form av en systematisk litteraturstudie. Detta innebär att arbetet bestod av att systematiskt söka, välja, kritiskt granska samt sammanställa resultat av tidigare forskning för att formulera en syntes. Studiens sampel omfattade sju artiklar skrivna ur både småbarnspedagogikens perspektiv och grundskolans perspektiv. Artiklarna härstammade från ett flertal olika länder. Forskningsresultaten redovisades samt tolkades. Analyslitteraturens urval presenterades i en litteraturmatris. Resultat och slutsatser. Utmaningarna med implementeringen av TAKK i den pedagogiska verksamheten omfattade till stor del de bristande kunskaperna hos pedagoger , vilket enligt forskningsresultaten kunde resultera i bristfällig och felaktig användning av TAKK. Möjligheterna bestod av barnens förbättrade förmåga att uttrycka sig själva samt utveckla bättre självbehärskning. Forskningsresultatet visade också att inlärningen kunde accelereras med hjälp av TAKK. Det framkom att TAKK i måna och möjlighet används i alla kommunikativa situationer som ett visuellt stöd men att rutiner och struktur krävs för att användningen hålls konsekvent. Implementeringen av TAKK sätter stora krav på pedagogerna men möjliggör inkluderande kommunikation för alla barn. swe Helsingin yliopisto University of Helsinki Helsingfors universitet TAKK inkluderande kommunikation kommunikativt stöd teckenkommunikation Klasslärare Class Teacher (in Swedish) Klasslärare Kommunikativt stödjande och inkluderande pedagogisk verksamhet : En litteraturstudie om hur TAKK kan främja inkluderande kommunikation samt möjligheter och utmaningar med det Communicatively supportive and inclusive educational practices : A literature study on how Signs as AAC can promote inclusive communication as well as opportunities and challenges with it kandidaatintutkielmat Bachelor's theses kandidatavhandlingar URN:NBN:fi:hulib-202308213551 restricted