Riksdagsledamöternas professionalisering

Show full item record



Permalink

http://hdl.handle.net/10138/11625
Title: Riksdagsledamöternas professionalisering
Author: Sinda, Susanna
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science
Date: 2002-04-16
Language: sv
URI: http://hdl.handle.net/10138/11625
Thesis level: master's thesis
Abstract: Syftet med pro-gradu avhandlingen var att undersöka när professionaliseringen av riksdagsledamotens uppdrag började. I pro-gradun tas även orsakerna till professionaliseringen upp.Med begreppet professionalism avses en profession, där utövaren har en hög formell utbildning, innehar tekniskt kunnande, har höga ekonomiska belöningar, statusbelöningar och lever för och av sin profession. Jag började med att undersöka riksdagsledamöternas arvodesutveckling från år 1918 till år 2001 eftersom heltid och lön var de främsta kännetecknen för professionalism. Arbetstiden undersöktes genom att se på antalet plenummöten mellan åren 1945-2001. Även antalet ärenden mellan åren 1945-2001 undersöktes. Utbildningsnivån i riksdagen mellan åren 1918-1999 undersöktes för att se om det skett en ökning av högskoleutbildade. Även riksdagsledamöternas invalsyrket åren 1918 till 1999 undersöktes. Invalsyrket är det yrke ledamoten anmält som sitt yrke i riksdagskalendern. Jag studerade också riksdagsledamöternas arbetssektor för åren 1918-1999. I undersökningen använde jag mig av korrelation för att se om det fanns ett samband mellan arvodesutveckling, ärenden och plenummöten. Resultaten jag fick från undersökningarna visade att en professionalisering skett med riksdagsledamotens uppdrag. Alla de kännetecken som beskrev en professionell politiker, passade in på riksdagsledamöterna efter andra världskriget. Uppdraget hade efter lönereformen i riksdagen år 1947 förändrat ledamotens uppdrag från ett förtroendeuppdrag till ett heltidsarbete med lön. Arvodesutvecklingen fortsatte att vara progressiv för riksdagsledamöterna. Antalet ärenden hade också ökat tillsammans med antalet plenummöten men korrelationen var låg. Utbildningsnivån i riksdagen hade också stigit avsevärt efter andra världskriget. Alltfler ledamöter var högre tjänstemän eller hade en ledande position inom offentlig sektor, innan de invaldes in i riksdagen. Resultatet jag kom fram till pekar på att alla de undersökta faktorerna tillsammans till en del har professionaliserat ledamotens uppdrag. Men främst har samhällets utveckling påverkat förändringen. Professionaliseringen har gått i samma takt som Finlands utveckling från ett agrarsamhälle till ett välfärdssamhälle. De viktigaste källorna i min pro-gradu avhandling har varit Martti Noponens ”Kansanedustajien sosiaalinen tausta” från 1964 men även Ilkka Ruostetsaaris ” Politiikan professionalisoituminen ja poliittisen luokan muotoutuminen Suomessa”
Description: Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.
Subject: professionalism
riksdagsledamöter
arvode
förtroendeuppdrag


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
abstract.pdf 48.85Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record